Det var med blandade känslor vi steg in på Carlanderska i förmiddags. Jag har ju sagt att om jag (vi) hade vetat hur lång tid det skulle ta innan vi kunde börja med behandling/ivf så hade vi sökt till Carlanderska från allra första början! Men det hjälper ju sällan att vara efterklok. Men med tanke på hur det gick vid vårt första och hittills ända ivf så var jag väldigt rädd för att de skulle säga att de inte kan rekommendera någon behandling alls. Jag var innnan vi började med ivf:en beredd på att det antagligen skulle ta några ivf:er innan det skulle lyckas, så det var en chock när de på Sahlgrenska sa att "det blir inga fler ivf". Så med detta i åtanke var det med darrande steg vi gick in på kliniken...

 

Tillsammans med läkaren (verksamhetschefen) gick vi igenom våra hälsodeklarationer och resultatet från ivf:en på SU. Han var öppen och ärlig om att vi inte har ett bra utgångsläge, men att det ändå finns chans. Hans rekommendation är ivf, fast med extra injektioner jämfört med förra försöket. Vi försöker nu och om vi innan ägguttaget ser att det ändå bara är en äggblåsa så får vi möjlighet att avbryta försöket och får då tillbaka större delen av pengarna. Ett försk kostar 33.000:-

 

Jag berättade för honom att jag vill bli ordinerad DHEA som de ger till en del kvinnor med lågt amh-värde på ivf-kliniken i Falun (samma koncern som Carlanderska). Han är inte så övertygad om DHEAs effekter men han förstod min önskan. Dock kan jag inte få det samtidigt som vi genomgår ivf:en, så vi bestämde att OM detta försök inte funkar kan han ev. ordinera mig det så att jag kan ta det under sommaren och så får vi fortsätta försöka på naturlig väg. Så det är inte klart att jag får den ordinationen, men vi ska prata om det i alla fall. Läkaren ska träffa verksamhetscheferna på de andra klinikerna (Malmö, Göteborg, Falun och Stockholm) om tre veckor då de bland annat ska diskutera DHEA till kvinnor med amh-värde. Så vi får väl se vad han tycker efter det...

 

De gjorde ett ultraljud på mig och de såg att jag har ägglossning på g om fem dar eller så, de såg två äggblåsor på högra äggstocken - klart konstigt då det är dubbelt så många som vi ivf:en?! Men ja, det var ju glädjande nyheter :)

 

Sedan fick vi träffa barnmorskan, som visade och informerade om medicinen. Jag börjar spraya med Suprecur redan nu på söndag!  I mitten på maj börjar jag med injekrionerna, jag kommer få ta två sprutor denna gång och börja med högsta dosen från första dagen - det blir 300 IE Gonal-F och 150 IE Menopur. Såå skönt att vi kunde börja på en gång och slapp vänta :)

 

Jag hade hoppats att känslan när vi gick därifrån skulle vara glad och förväntansfull, men det var den inte, istället var den ingenting - vare sig positiv eller negativ? Jag tror att våra erfarenheter gör att vi inte vågar hoppas så mycket denna gång, Maken är dock mer positiv och hoppfullare än mig!