Med M mådde jag illa från v 6 till 18, konstant! Kräktes kanske totalt 15 gånger men just det där som du säger inte veta om man måste kräkas eller om man vill äta är riktigt jobbigt. För mig funkade det att äta varannan timme typ.
Kram
Vilken underbar blogg du har och jag måste bara få säga att jag är så otroligt glad för eran skull :-)
Självklart får du klaga, bara för att man klagar betyder det ju inte att man inte är lycklig över en graviditet. Det kan ju vara besvärligt och lite jobbigt även om mna är överlycklig över vad som komma skall :-D
Lycka till och hoppas att du hittar nå bra knep som funkar mot just ditt illamående.
Kram
Hoppas allt gått bra idag! :)
Jag var tvungen att äta som en häst i början för att inte må illa. och framför allt kolhydrater (snabbnudlar med den här supersalta kryddan var allt jag klarade ett tag). fick dåligt samvete för den kassa näringen till barnet och att jag skulle bli stor som ett hus. är idag i v 35 och har visserligen gått upp 18 kg men bebisen är en jättebamsing på snart 4 kg så hon har inte lidit av mina kassa matvanor i början :)
URL: http://Millancolin.blogspot.se
Jag förstår precis din tanke om att det känns fel att klaga. Jag har själv gått igenom missfall, ett barn som dog i magen vecka 21, ett barn som dog vid förlossningen...och har fortfarande inget barn i livet. Alla mina graviditeter har jag kräkts fruktansvärt mycket från dag ett till att graviditeten avslutats. Kräkts tills jag svimmar, på biografer, i mataffären, bilen..m.m och ändå får jag dåligt samvete när jag beklagar mig att det är jobbigt att kräkas. MEN jag tror man får försöka tänka att det är ju barnet vi vill ha, och alla graviditetssymtom är ju faktiskt ibland svåra att leva med - men det gör inte att vi inte uppskattar graviditeten för det! Det betyder inte heller att vi inte ser graviditeten som ett mirakel, som något som är få förunnat. Vet du va, det är faktiskt helt okej att klaga litegrann på symtomen...alla vet ju att du är överlycklig av att vara gravid ändå! <3