Tack för tipsen!

Som vanligt är nu mina pärlor som ger mig stöd förståelse och som får mig att må bättre! Tack!! Tänk ändå, bara att höra hur ni berättar hur ni har mått/mår mår jag bättre? Men jag är förvånad kring det här med att äta mycket och ofta när man mår illa (som jag "vill" göra)? Jag trodde att om jag skulle må illa under graviditeten så innebär det att jag skulle äta mindre. Jag trodde inte att jag skulle vilja äta heeela tiden. Men nu har flera av er bekräftat att det många gånger kan vara så. Och då känner jag mig bättre och någorlunda "normal". ;)
 
Och visst, vikten får man ta sedan men ändå, där har jag ångest. Jag vill gå upp i vikt pga barnet inte pga att jag äter mer än man borde... :( Men ja, just nu känner jag mig ganska maktlös så det blir väl till att försöka göra det bästa av situationen!
 
Och ni förstår mig så väl, och NI uttrycker det så bra: jag ska inte behöva ha dåligt samvete för att jag beklagar mig över mina grav.symptom och mitt illamående - jag drömmer om mitt barn inte krämporna som tar mig dit. Men visst förstår ni hur man när man kämpat mor ofrivillig barnlöshet har svårt för att tillåta sig att säga något negativit som rör graviditet och allt annat runt barngörandet?
 
Tack för alla tips mot illamåendet! Jag ska prova dem ALLA och imorgon ska jag be om recept på Lergigan Comp :)
 
Pussar och kramar till er!!
Camilla Hansen
2013-12-16 @ 00:15:18
URL: http://Millancolin.blogspot.se

Jag förstår precis din tanke om att det känns fel att klaga. Jag har själv gått igenom missfall, ett barn som dog i magen vecka 21, ett barn som dog vid förlossningen...och har fortfarande inget barn i livet. Alla mina graviditeter har jag kräkts fruktansvärt mycket från dag ett till att graviditeten avslutats. Kräkts tills jag svimmar, på biografer, i mataffären, bilen..m.m och ändå får jag dåligt samvete när jag beklagar mig att det är jobbigt att kräkas. MEN jag tror man får försöka tänka att det är ju barnet vi vill ha, och alla graviditetssymtom är ju faktiskt ibland svåra att leva med - men det gör inte att vi inte uppskattar graviditeten för det! Det betyder inte heller att vi inte ser graviditeten som ett mirakel, som något som är få förunnat. Vet du va, det är faktiskt helt okej att klaga litegrann på symtomen...alla vet ju att du är överlycklig av att vara gravid ändå! <3

Svar: Åh fina du vad ledsen jag blir att du har behövt gå igenom sådana fruktansvärda händelser! Det gör mig innerligt ledsen!! All värme och kärlek till dig!! Kram
Fertilitetsresa

Hanna
2013-12-16 @ 07:56:27
URL: http://lifegoeson79.blogspot.se/

Med M mådde jag illa från v 6 till 18, konstant! Kräktes kanske totalt 15 gånger men just det där som du säger inte veta om man måste kräkas eller om man vill äta är riktigt jobbigt. För mig funkade det att äta varannan timme typ.
Kram

Svar: Ha! Jag har nu kommit på att jag måste äta en gång VARJE timme fram till ca kl. 15. Ojojoj hur ska detta sluta (på vågen)??! Kram
Fertilitetsresa

Vår långa resa
2013-12-16 @ 12:36:54
URL: http://varlangaresa.blogg.se

Vilken underbar blogg du har och jag måste bara få säga att jag är så otroligt glad för eran skull :-)

Självklart får du klaga, bara för att man klagar betyder det ju inte att man inte är lycklig över en graviditet. Det kan ju vara besvärligt och lite jobbigt även om mna är överlycklig över vad som komma skall :-D

Lycka till och hoppas att du hittar nå bra knep som funkar mot just ditt illamående.

Kram

Svar: Tack för din fina kommentar :) Kram!
Fertilitetsresa

Onskan
2013-12-16 @ 18:43:31
URL: http://onskanomattbligravid.blogg.se

Hoppas allt gått bra idag! :)

Anonym
2013-12-18 @ 19:44:56

Jag var tvungen att äta som en häst i början för att inte må illa. och framför allt kolhydrater (snabbnudlar med den här supersalta kryddan var allt jag klarade ett tag). fick dåligt samvete för den kassa näringen till barnet och att jag skulle bli stor som ett hus. är idag i v 35 och har visserligen gått upp 18 kg men bebisen är en jättebamsing på snart 4 kg så hon har inte lidit av mina kassa matvanor i början :)

Svar: Ja jag kan inte annat än vara rädd för att jag kommer gå upp jättemycket - vill verkligen inte gå upp mer än nödvändigt, bara så mycket som är "bra" och nyttigt för mig och pyrena :)
Fertilitetsresa




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

fertilitetsresa.blogg.se

Jag och min man var ofrivilligt barnlösa i flera år, jag har mycket lågt AMH-värde ( 0,2 ) . Vi lämnade hormonbehandlingar, missfall och misslyckade ivf:er . Genom äggdonationsbehandling i Finland fick vi sommaren 2014 våra älskade tvillingar!! Nu hoppas vi att en av snöflingorna i frysen ska ge oss ett syskon ♥ ♥ ♥

RSS 2.0