Något är fel med blogg.se, vet inte vad? Men jag har inte kunnat publicera mina inlägg...
Barnmorskan ringde mig idag och berättade att mitt Östradiolprov som jag tog igår var bra. Så ikväll ska jag ta första injektionen - 300 enheter Gonal-F. Spännande. läskigt och kul på samma gång :)
 
Jag ska även minska nässpraydosen från 2 puffat tre gånger dagligen till en puff x 3
 
Och på tal om Suprecur (Nässprayen), så måtte den komma från helvetet - jag har vääärsta biverkningarna av den (berättar mer om detta imorgon)
 
Nu ska jag fixa med sprutan - wish me luck!
Gonal-F, barnmorska, biverkningar, injektioner, nässpray, suprecur, värde, östradiol,
Imorse skickade jag mitt blodprov posten! Lite läskigt att skicka det så .,, -15 grader idag men det gör tydligen inget om det fryses ned. Sen är jag såklart rädd att det inte ska komma fram men det brukar det tydligen göra (bm sa t.om. att det är oftare de som lägger extra pengar på prioritarie-brav som oftare inte kommer fram?) så då hoppas vi att det blir så även denna gång! Visst vadderat kuvert men valsarna då, tänk om det krossas? Haha ni hör ju farhågor överallt.,
 
 
Skämt åsido har det funkar tidigare så kommer det såklart funka nu också! Men.., ;)
 
Jag lämnade blodprovsrör och beskrivning till sköterskan på lab. då frågade hon efter etikett. Så konstigt, det hade jag inte fått några. Hur ska de då veta att provet är mitt? Hmm måste blivit någon miss? I alla fall, sköterskan skrev en för hand med mitt personnr på.De hade glömt att berätta att efter att de på Vårdcentralen tagit provet så måste det stå i en halvtimma innan de kan centrifugers, sedan en stund efter det kunde jag få det i handen och ta det till posten för att lägga på lådan... Jag hade planerat in en tid som skulle funka med jobbet men nu fick jag istället ringa och meddela att jag skulle bli sen. Men det var ingen fara på taket denna gång.
 
Nu är det bara att hoppas att kroppen har svarat som vi önskar!
Imorgon eftermiddag ska bm ringa, snacka om spänning och förväntan :)
Ofrivillig barnlöshet, behandlingar vid ofrivillig barnlöshet, blodprov, bloggar om ivf, bloggar om ofrivillig barnlöshet, brev, hormonbehandling inför ivf, information om ivf, ivf, ivf-bloggar, lab, minusgrader, ofrivillig barnlöshet, ofrivilligt barnlös, ofrivilligt barnlösa, planering ivf, post, prioritarie-brev, vadderat kuvert,
Jag har svårt att hålla mig till att max dricka 2-3 koppar per dag. Jag har försökt skära ner på kaffedrickandet men det går vissa dagar och sedan andra dagar dricker jag mååånga koppar... Så vad ska jag göra? Det har stått en del om detta i media det senaste. I sydsvenskan kan man bl.a. läsa om en studie på 18.478 kvinnor (studie från Universitetssjukhuset i Århus) om missfall:
”Gravida som drack upp­emot åtta koppar kaffe om dagen hade förhöjd risk att drabbas av missfall. Men studien visade också att missfall var mer   sällsynt bland kvinnor som drack två till tre koppar kaffe än bland dem som   inte drack något kaffe alls.”

(Samma artikel visat också hur kaffe förebygger och är bra mot andra saker...)

 

Jag kom även över en artikel i DN och där kan man läsa att "Kvinnor som dricker fem koppar varje dag har hälften så stor chans att bli gravida jämfört med dem som avstår. Det betyder att för mycket kaffe påverkar chansen lika mycket som rökning"

 

Jag har surfat runt för att titta på hur man kan öka äggkvalitén (som blir extra viktigt för mig som har få ägg) och vad som finns för att i alla fall inte minsak äggkvalitén. På några bloggar fick jag infon om att Linné i Uppsala ger råden att under spray och sprutperioden dricka så lite kaffe som möjligt, max en kopp om dagen samt avstå från alkohol. Koffein är tydligen allmänt dåligt för fertiliteten. En annan berättar att deras klinik säger att koffein är påverkar äggkvaliteten negativ och att man ska hålla sig borta från det så mycket som möjligt, .

 
Eftersom jag inte lyckas hålla mig till att "bara" dricka 2-3 koppar per dag har jag nu beslutat mig för att sluta helt. Jag får väl dricka rött te, som är det enda teet utan koffein, Stackars mig... Förbereder mig på huvudvärk idag då :s
DN, Dagens Nyheter, IVF-klinik, Linné, Linné i Uppsala, Ofrivillig barnlöshet, Universitetssjukhuset i Århus, Uppsla, bloggar om ivf, bloggar om ofrivillig barnlöshet, farhågor vid graviditet, forskning, forskningsrön, forskningsstudie, frågor om ivf, förhöjd risk att drabbas av missfall, försöka bli gravida, graviditet, graviditetskomplikationer, information om ivf, ivf, ivf-bloggar, kaffe, koffein, missfall, ofrivillig barnlöshet, ofrivilligt barnlös, ofrivilligt barnlösa, planering ivf, rökning, studier, sydsvenskan, te, äggkvalitè,

För ett tag sedan beslöt jag och Fiffig  oss för att planera och anordna en bloggträff!
Och nästa helg blir det av, det ska bli såå kul!! (jag kommer berätta mer om vad, var, hur etc. om en vecka)

De som planerar för att komma till bloggträffen är:

Fru B

JW

Tanniz

(Också jag och Fiffig då)

Tanken var även att Karin  och Janet skulle följa med men de har inte möjlighet att komma denna gång

Sen var det ju det här med "L" som jag har skrivit om tidigare.
Jag gillar egentligen inte att skriva sådana här meddelande på bloggen men eftersom jag får felmeddelande på din mail hela tiden, så gör jag nu ett nytt försök: L om du vill följa med på bloggträffen skicka ett mail till MIG på: fertilitetsresa@hotmail.se skriv inte din mail i kommentaren till detta inlägg, det har du gjort tidigare och det är den mailadressen jag har skickat till men får tillbaka som felaktig mailadress. Skicka till mig istället så kan jag svara på det mailet! Kanske kan vi då äntligen få kontakt? :)

Om en vecka ska vi ses – ska bli suuuuperkul!!

Bloggträff, Fru B, JW, Janet, Karin, Tanniz, anonym blogg, bloggar om ivf, bloggar om ofrivillig barnlöshet, bloggkommentarer, bloggläsare, fertilitetsresa, fiffig,
Här har jag samlat lite frågor som kommit den senaste tiden + mina svar :)
 

 

Du skriver "men vi vet båda två just nu att det kommer bli jag som till största del får ta VABdagar etc.". Varför? Ni är ju två som har fått barn.
Med barn nummer ett delade jag och mannen lika på all ledighet (oavsett orsak). Med barn nummer två fick han ta all föräldraledighet utom de 30 dagar som inte gick att överlåta.
Varför? ja det kan ju finnas väldigt många olika orsaker till det? Arbete och sjukdom är två exempel som det skulle kunna bero på (men jag säger inte att det är det). Jag vill inte gå in på detaljer kring detta. Jag skrev det för att visa att vi båda är medvetna om hur det ser ut JUST NU. Men saker och ting kan ju förändras? Och ännu har vi inte haft turen eller lyckan att få barn. Roligt att höra hur du och din man löste det för er del, det gäller ju att hitta bästa tänkbara utifrån den situation man befinner sig i :)

 

Hur går det med mat och vikt? Gått upp? Gått ner mer?

Med maten går det bra, äter frukost, lunch, middag och två fruktmellanmål nu - mumsigt! Jag har gått ned ca 0,5 kg sedan jag fick äta igen och nu står jag still (pendlar 700 gram upp och ned, men det håller sin inom de 700 grammen) så det är ju toppen :)

 

Spännande att läsa dina svar på frågorna! Jag fastande vid kommentaren på frågan hur långt ni ska gå för att bli gravida.

Jag tyckte det var intressant att adoption inte är ett alternativ... För så ser jag också det. Får jag fråga varför det inte är ett alternativ för er?
Roligt att du uppskattar frågorna med svaren, det är min förhoppning och att det kan hjälpa någon :)

För oss är adoptionsfrågan enkel: min man är för gammal, vi får inte adoptera. På så vis har det aldrig varit någon mening att fundera på om vi ska eller inte. Jag kan tycka det är tråkigt att det inte kunde vara ett alternativ att fundera kring i alla fall, men reglerna är som de är och eftersom min man är 47 (jag är 37) är adoption inte ett alternativ för oss

 

På tal om nått annat... hur länge kan en platå hålla på? Har nog fått min första nu.. stått still i 3 dagar..

Kramkram
Inte för att vara negativ men förr eller senare skulle det ju komma, eller hur? Oftast höll de sig i 3-4 dagar för mig (kunde tom gå upp lite), som längst 2 veckor det var asjobbigt!

Förhoppningsvis går det ner snart för dig, det positiva med det är att du antagligen tappar ganska mycket på en gång, kroppen kommer typ "ikapp" viktnedgången den missade under platån. Så var cool, din belöning låter dig bara vänta lite :)

Låter inte kul alls. Hoppas att ni kan lösa det. Jag har hunnit bli lite nyfiken under tiden du har bloggat, vilket yrkesområde arbetar du inom? Skulle vara intressant att veta :-) Du behöver absolut inte skriva vad organisationen heter eller liknande, förstår att du vill vara anonym!

Kramar

Haha jag kan förstå att du blir nyfiken. Dessvärre är det svårt att berätta vad jag gör och behålla anonymiteten.... Men man kan säga att jag arbetar med organisationsutveckling och processledare. Hjälpte det? Hihi

VAB, adoption, anonym blogg, anonymitet, diet, frågor och svar, frågor om ivf, frågor på bloggen, platå, vikt, vikten står still, viktminskning, viktnedgång, viktnedgång innan graviditet, viktnedgång innan ivf, viktreducering, viktökning,
Idag har jag haft min kollega på besök. Hon är den enda som vet "allt" om vad som händer i mitt liv. Nu blev första gången som jag berättade om vad läkaren sagt, om mitt låga AMH-värde och tankar inför framtiden. Det blev många tårar men också många kramar och tröst. Jobbigt men också skönt att få berätta.

Jag berättade även om det fantastiska stöd jag får av Er läsare
Kramar och hoppas att ni Alla får en bra helg!
AMH värde 0,2, AMH-värde, lågt AMH-värde,
Som ni vet sedan tidigare har jag och min man valt att inte berätta om vår ofrivilliga barnlöshet och kommande IVF. Inte för att det är hemligt utan för att jag bara inte orkar/vill. Vi har båda berättat lite för några, men i stort är det ingen som vet.
 
Hittills har jag lyckats flexa, kompa och mixtra på jobbet vid läkarbesök och har inte behövt berätta för någon på jobbet. Men hur känge kommer det hålla? Tidigare har det varit inplanerade besök, nu med hormonbehandling och ägguttag är det ju inte självklart vilken dag det blir. Just nu planeras ägguttag vecka 10 alternativt 11 - så det är 14 dagar jag måste vara beredd att åka med kort varsel. Hur ska jag göra med chefen? Usch ja jag bävar :( Inte för att jag inte tror att han tar det bra men jag vill inte berätta något så privat för honom. Jag undrar om man måste det?
 
Vad gäller? Man får ju sjukskriva sig för IVF:en, men måste man berätta för chefen om orsaken i så fall? Vad gäller ? Någon som vet??
 
Tacksam för svar!!
Frågor om hormonbehandling inför ivf, IVF-klinik, Ofrivillig barnlöshet, behandlingar vid ofrivillig barnlöshet, bloggar om ivf, bloggar om ofrivillig barnlöshet, frågor om ivf, hormonbehandling, hormonbehandling inför ivf, information om ivf, ivf, ivf-bloggar, läkarbesök, längtan till barn, ofrivillig barnlöshet, ofrivilligt barnlös, ofrivilligt barnlösa, planering ivf, sjukskrivning,
Jag har ju tidigare skrivit om biverkningar jag upplevt av Provera. Det har blivit bättre med humöret nu. Tycker jag i alla fall. Kanske skulle fråga min man? ;)
 
Med nässprayet har jag fått nässelutslag, no fun. at.all. :( Smörjer och smörjer men det kliar och svider..
Den andra bierkningen är hungern. Den kom i helgen, jag trodde först att det var för att Proveran hade framkallat mensen men så verkar inte vara fallet för jag är sugen och hungrig typ hela tiden. Tufft läge! Fler som känner detta? Vad gör ni för att stilla hungern? Jag försöker dricka mycket, hålla hårt på mattiderna och äta lite extra frukt om det blir för jobbigt...
 
Fast igår kväll gav jag för första gången efter för hungern och åt - tills jag var proppmätt! Och jag har inte ens dåligt samvete för det. Det här är första gången som jag ätit mig proppmätt sedan 22 oktober. Så jag tycker att det må vara hänt, ingen störra skada skedd, jag åt bara hälsosam mat om än betydligt för stor portionsstorlek. Jag har dock avlagt ett heligt löfte till mig själv: inget godis, bakverk, glass, chips, eller dyligt förren jag har ett barn i min famn - det löftet kommer jag hålla!! :)
Frågor om hormonbehandling inför ivf, Ofrivillig barnlöshet, Provera, biverkningar, bloggar om ivf, bloggar om ofrivillig barnlöshet, frågor på bloggen, hunger, nässelutslag, nässpray,
Barnmorskan ringde i eftermiddags. Alla proverna som jag tog förra veckan så bra ut/så som de förväntades. Med undantag av två prover. Det ena var sköldkörtelprovet som nu låg lite väl lågt på 0,02, det kan bero på att jag har gått ned i vikt. Så nu ska jag ändra Levaxindosen. Igen. Så nu blir det 125 mg varannan dag och 100 varannan. Jag tycker sådär om att ändra dosen för min kropp tar så himla lång tid på sig innann denn vant sig vid nya dosen. Sist vi mixtrade med dosen låg jag ena provet för högt och andra provet för lågt... Och så ändrade man dosen och så var det samma sak igen lågt och högt omvartannat... Och sådär höll det på i över ett år. Men men det kan ju funka (förhoppningsvis) denna gång?
 
Det andra provet var Chrome Globin Hormon är det någon som vet vad det är? Det låg lite för högt i mitt fall. Barnmorskan visste inte själv vad det är, hon berättade att flera IVF-patienter har högt av detta ibland men att man inte gör något åt det. Så jag tror inte att det är någon fara. Jag försökte googla det men det var svårt att få någon info... Så är det någon som vet?
Chrome Globin Hormon, Frågor om hormonbehandling inför ivf, IVF-klinik, IVF-patienter, Ofrivillig barnlöshet, barnmorska, behandlingar vid ofrivillig barnlöshet, blodprov, bloggar om ivf, bloggar om ofrivillig barnlöshet, frågor om ivf, frågor på bloggen, hormonbehandling inför ivf, ivf, ivf-bloggar, levaxin, ofrivillig barnlöshet, ofrivilligt barnlös, ofrivilligt barnlösa, planering ivf, sköldkörtel,
Tack alla söta fina och snälla som försöker peppa mig utifrån AMH-värdet. Jovisst jag förstår att det inte är kvantiteten utan kvaliteten som räknas. Men vi vet ju alla att kvalitén inte ökar med åldern och jag fyller 38 iår så...
 
Men jag SKA tänka positivt inför IVF:et, men någonstans måste jag ju också vara realistisk i  mina tankar och önskningar. Jag och min man har i alla fall beslutat att i inte ska gå in i tankar om äggdonation och liknande nu. Kanske sen men inte nu. Nu koncentrerar vi oss inför kommande ivf!
 
Idag tar jag min sista Provera, och idag kom även mensen - vilket som känns skönt planeringen funkar :)
Jag började med nässprayet Suprecur i tisdags, 2 puffar tre gånger om dagen. Jag ställer klockan och tar dem tiderna kl. 06 - 14 - 22. Det funkar bra. Barnmorskan sa visserligen att det är okej om man tar dem lite senare på morgonen på helgerna, men jag (vågar) vill inte riskera något så jag ställer kl på 06.00 varje dag - det är en trygghet för mig :) Hur gör ni andra?
 
 
Jag har även bokat tid för blodprov på Vårdcentralen och planerat in i kalendern dagar som jag bör vara "förberedd på att åka till Sahlgrenska", det tar mycket tid i anspråk och jag hoppas att det håller för jobbets räkning. Hittills har jag lyckats flexa, kompa, förskjuta arbetstiden, fixa och mixtra utan att ha behövt berätta för någon. Känns inte som om det kommer att vara hållbart i längden. Mina tankar kring det är jag ska försöka fixa det denna gången, blir vi inte gravida vid första IVF:et måste jag nog ta ett snack med chefen och berätta. Men jag vill helst inte det. Och det känns inte bra att min chef ska veta mer än mina vänner?
 
Men men som sagt, nu koncentrerar vi oss på detta ivf:et, tar frågor och samtal när vi vet mer - fokus framåt!!
38 år, AMH-värde, Provera, bloggar om ivf, hormonbehandling, hormonbehandling inför ivf, hormonstart, ivf, ivf-bloggar, planering ivf, suprecur, äggdonation, äggdonationer,
Okej, dieten - jag lyckades!! Jag blev första personen till att komma under bmi 25 (jag tror att det är närmare 400 personer med i studien nu)! Jag har nu bmi 24,7 och det är jag nöjd med :)
 
Det har varit en kamp. Jag har sagt det förr och jag säger det igen: Om det "bara" hade varit för att gå ned i vikt hade jag aldrig genomlidit en pulverdiet i 3 månader, för det är inte värt det! Men om det ökar våra chanser till att bli gravida (vilket jag tror och hoppas, tillsammans med läkarna och forskarna) så är det definitivt värt det och jag hade kunnat göra det många gånger om!!
 
Jag nådde även mitt mål, med råge: av de kg jag hoppades (men trodde var ett orealistiskt mål) gick jag faktiskt ned 110% - bäst när det gäller med andra ord :)
 
Nu träffar jag dietiskten 1 gång i månaden och hon har hjälpt mig med en plan, där jag väger min mat och inom kort ska vi försöka att stabiliera min vikt. Jag kommer nu att ha regelbunden kontakt med dietisten i ett år, hon är även specialiserd på kostråd vid graviditet, så det känns osm om jag har bästa stödet :)
 
Jag kommer återkomma och berätta mer om detta, men allt är ju beroende på hur det går med IVF.
BMI, Ofrivillig barnlöshet, behandlingar vid ofrivillig barnlöshet, bloggar om ivf, bloggar om ofrivillig barnlöshet, diet, dietist, forskning, forskningsstudie, ivf, ofrivillig barnlöshet, ofrivilligt barnlös, ofrivilligt barnlösa, pulverdiet, vikt, viktminskning, viktnedgång, viktnedgång innan graviditet, viktnedgång innan ivf, viktreducering,
Ser fram emot kvällen, som vi ska spendera med vänner och lyssna/titta på Melodifestivalen.
Lugnt och skönt :)
 
 
Önskar Er Alla en lugn och skön lördag!
Kram
Okej nu ska jag berätta...
 
i måndags var jag på Sahlgrenska för att ta blodprov i enighet med forskningsstudien, därefter träffade jag dietisten (jag får berätta om det i ett separat inlägg) och sedan skulle jag träffa barnmorskan som skulle berätta och visa inför hormonbehandlingen. Men när jag blev uppropad blev jag visad in till ett rum med läkaren istället. Hon berättade att blodproverna (som jag tog i oktober) visade att jag hade lågt AMHvärde, mitt ligger på 0,2 (Normalvärdet ligger mellan 1-6). Hon sa även att hon förstod såg det när hon gjorde ultraljud för det fanns typ inga äggblåsor på äggstockarna.
 
Jag visste inte riktigt hur jag skulle ta de här nyheterna, jag var helt oförberedd och jag hade aldrig hört talas om något AMHvärde tidigare, visste inte vad det var och förstod inte allvaret i det hela. Hon berättade att min äggreserv håller på att ta slut och att jag måste vara förberedd på att det kan bli svårt att få fram ägg. När man i vanliga fall vill få ut 8-12 ägg vid ägguttag får vi kanske vara glada om vi får 2? Men också vara förberedda på att det kanske inte blir några...
 
Just där och då tog jag det helt okej och tänkte typ att okej det är våra förutsättningar, det är olika för alla vi går göra det bästa vi kan utav det. Jag frågade om det fanns något jag jan göra för att öka förutsättningarna men det sa hon att det inte fanns. Jag förstod att statistiken för att vi nu ska lyckas är ännu sämre :(
 
Hon gratulerade mig till mitt fantastiska resultat vad det gäller viktminskning och sa att jag hinfo alla fall gjort vad jag kunnat och att de ju tror att det ökar förutsättningarna för lyckat IVF.
 
Jag glömde fråga om detta är orsaken till att vi inte lyckats bli gravida på egen hand? Tidigare hade vi ju diagnosen "oförklarligt barnlösa". Jag kände mig omtumlad när jag gick därifrån och vidare till barnmorskan. Vi pratade lite, Jon gratulerade och till mitt fina resultat. När hon frågade om läkaren pratat med mig om mitt AMHvärde så... DÅ förstod jag att det var allvarligt!
 
På vägen hem var jag dum nog att googla det, det skulle jag INTE ha gjort. För det resulterade bara i att jag lipade hela vägen hem :(
Du kan läsa lite mer på olika googleresultat, du hittar det om du klickar här
 
Jag ska inte "måla fan på väggen", men....
 
Jag SKA vara positiv inför detta IVF men det känns fortfarande sorgligt.. Men jag vet också att positivt tänkande är bra - i allt!
 
Trevlig helg på Er och igen: tack för ert fantastiska stöd!!!
Många kramar till Er Alla <3
AMH värde 0,2, AMH-värde, IVF försök, IVF-klinik, Ofrivillig barnlöshet, behandlingar vid ofrivillig barnlöshet, bloggar om ivf, bloggar om ofrivillig barnlöshet, frågor om ivf, ivf, ivf-bloggar, ofrivillig barnlöshet, ofrivilligt barnlös, ofrivilligt barnlösa, planering ivf, statistik IVF,
Av hela mitt hjärta: TACK!
Tack för att Ni finns och tack för att Ni skriver till mig, ger mig det bästa stödet jag någonsin kan få - Ni är underbara!!
 
Jag börjar så smått få perspektiv på saker och ting. Men orkar inte skriva just nu, för jag är fortfarande väldigt ledsen och det har framförallt tagit på min energi. Men jag ska snart rycka upp mig och då vet jag ju att ni finns där :)
 
TACK!!
Vet knappt var jag ska börja? Den här dagen blev inte alls vad jag hade räknat med/hoppats på. Jag får skriva igen när jag samlat mig men nu är jag så ledsen att allt jag vill göra är att gråta :(
 
Efter blodprov och besök hos dietisten skulle jag träffa barnmorskan. Men när jag kom till Reproduktionsmedicin blev jag istället förd till läkaren först, så var det inte sagt, och jag blev lite orolig... Vilket det visade sig att jag hade fog för :(
 
Hon berättade att jag har väldigt lågt AMH-värde, det ligger på ynka 0,2 (normalvärde 1,0-6,0). Kort sagt: min äggreserv håller på att ta slut. Detta bekräftades även med ultraljud. Hon sa att jag därför kommer få högsta dosen hormoner och att jag också måste vara förberedd på att det kanske bara bildas ett fåtal ägg och kanske till och med inga alls.
 
Helvete också! Jag gick in och googlade AMH-värde 0,2 på vägen hem, det skulle jag inte gjort. Hade jag låtit bli det hade jag kanske inte lipat hela vägen hem på tåget.
 
Orkar inte skriva mer nu, skriver sen. Ja just det ja, jag har bmi 24,7 - först i studien att nå under 25. Tjoho? Inget jag bryr mig om nu. Överhuvudtaget. Livsavgörande information, oddsen är fruktansvärt dåliga och jag är fortfarande i chock. Och ledsen.
AMH värde 0,2, AMH-värde, IVF försök, IVF-klinik, Ofrivillig barnlöshet, blodprov, bloggar om ivf, bloggar om ofrivillig barnlöshet, information om ivf, ivf, ivf-bloggar, ofrivillig barnlöshet, ofrivilligt barnlös, ofrivilligt barnlösa, planering ivf, reproduktionsmedicin, statistik IVF, ultraljud, äggreserv,
SOm jag har berättat tidigare så har vi valt att (nästan) inte berätta något för någon. Mina föräldrar vet lite, mamma vill vara mer delakig men jag tycker det är svårt för hon vill å ena sidan ha information och å andra sidan veta hur jag mår i det. Det är lättare att ge information och svara på frågor men jag vill inte prata om hur jag mår. Jag blir bara ledsen då :(
 
Det är därför jag uppskatter er läsare så mycket! HÄR kan jag berätta och ni ger också fantastiskt stöd!
 
I alla fall, jag sa till mamma att jag kan skicka henne lite länkar så att hon kan läsa om det själv, det ville hon gärna. Nu har jag gjort det och då kom jag på att ni kanske skulle vilja ta del av det jag skickade? Antingen för att läsa själva eller så kan ni skicka det till familj och vänner? Här har ni det i alla fall:
 
Hej

Vi har fått diagnosen "Oförklarligt barnlösa" (dvs. så länge som mina sköldkörtelhormoner ligger som de ska. Om de inte gör det är det näst intill omöjligt att bli gravid)

Vi kommer göra provrörsbefruktning som också kallas in vitro fertilisering, IVF.

Jag kommer göra långa behandlingen/prorokollet/stimuleringen (benämns lite olika men jag gör den långa inte den korta)

Vi kommer inte göra ICSI (att spermien sprutas in i ägget) vilket många tror är IVF. I vårt fall läggs äggen i en "petriskål" tillsammans med spermierna, så får spermierna hitta äggen (förhoppningsvis)...

Vi kommer göra vår IVF på Sahlgrenska i Göteborg, gå in på denna länk och läs : http://www.1177.se/Varmland/Fakta-och-rad/Behandlingar/Behandlingar-vid-ofrivillig-barnloshet/

( Klicka här för att komma direkt )

Hoppas det kan hjälpa dig att förstå. Jag vill inte prata om när eller vad vi gör för det är bara stressande.

Kram , kram

Frågor om hormonbehandling inför ivf, IVF försök, IVF-klinik, Ofrivillig barnlöshet, behandlingar vid ofrivillig barnlöshet, bloggar om ivf, bloggläsare, frågor och svar, frågor om ivf, frågor på bloggen, information om ivf, ivf, ivf-bloggar, lyckade ivf-försök, långa protokollet, oförklarligt barnlösa, planering ivf, provrörsbefruktning, provrörsbehandling, sahlgrenska universitetssjukhuset, statistik IVF, underbara bloggläsare,
Nu har jag gått på Provera i tre dagar och igår kom första biverkningen - med besked! Jag vart sur och grinig och hade en allmän olustkänsla i hela kroppen :( Jag hade varit på gymmet (så jag bör ha varit fylld av endorfiner) och på väg till bilen på parkeringsplatsen kom det rätt som det var över mig: jag kände mig på dåligt humör! Jag reflekterade själv över att det var konstigt, jag hade ju ingen orsak att vara det? Ingen händelse som jag reagerat över?
 
Sedan är det så att sur det är jag nästan aldrig. Arg, irriterad, förbannad, ledsen javisst - men inte sur?!
 
Det tog ett tag innan jag kopplade ihop det med Proveran. Men alltså när jag har läst om det här med humörsvängningar under hormonbehandling vid IVF har jag tolkat det helt annorlunda! I mitt huvud trodde jag att jag typ skulle överreageagera och bli arg på min man för småsaker - att jag skulle skrika och gorma emelllanåt (och sedan be om ursäkt), men jag trodde inte att jag skulle vara sur utan anledning?
 
Ska jag var såhär till mitten av mars nu? Alltså Proveran är ju en kur på 10 dagar så den slipper jag snart, men nu på tisdag börjar jag med nässpray och ett par veckor efter det blir de ju injektioner. Det här känns helt mysko och orättvist för mig och min stackars man! Det hade ju varit lättare om jag blir extra arg för saker som faktiskt ha hänt än att jag bara allmänt går omkring och surar! Och det märkliga i det hela är att jag upplever inte att jag kan göra något för att påverka det? Jag kan inte bara "rycka upp mig", jag är sur - och så kommer jag att förbli! Verkar det som :(
 
Hur har ni andra det? Känner ni igen er? Vad kan man göra?
/undrar surpuppan
Provera, biverkningar, bloggar om ivf, frågor om ivf, hormonbehandling, humörförändringar, humörsvängningar, information om ivf, injektioner, ivf, ivf-bloggar, nässpray, sur,
Lite tankar från när jag sist pratade med barnmorskan i telefonen- Jag ställde de där "gnagande" frågorna som finns i huvudet precis heeel tiden. En sådan är om det här försöket nu i mars måste avbrytas eller om det inte lyckas när kan vi börja då?
 
JAG (i min enfald) underade om vi kunde börja direkt nästa cykel eller om man måste pausa en cykel och börja först nästa? DÅ fick jag det nedslående svaret att om det här inte lyckas kommer ni på en ny väntelista och den tar några månader, de kan inte säga exakt.
 
Såhär har det varit sedan dag 1 - väntelista efter väntelista! Innan vi överhuvudtaget sökte hjälp hörde man i media med mera att det tar sådan tid och är så långa väntetider. Vi funderade knappt på privat alternativ utan sa att vi har ju rätt till tre försök i landstinget, vi provar det först. Eller ja om vi kommer in ganska så fort då kör vi det! Jag ringde till vårt lokala sjukhus efter sommaren och så fick vi tid i januari (som sedan dock blev i februari). Tjohoo sa vi! Inga två års väntetid här inte! Vi kom in på mindre än ett halvår!!
 
Trodde vi... Grejen är att ingen talar om att när du väl är inne så väntar det mååånga väntelistor till! Det hade vi verkligen inte uppfattat :(
 
Efter första besöket på lokala sjukhuset i februari, tog jag blodprov i februari och mars, sedan var det väntelista till maj för spermatest, sedan fick vi vänta till i augusti för att få göra kontraströntgen av äggldarna. Efter det fick vi diagnosen oförklarligt barnlösa.
 
Sedan fick vi remiss till Sahlgrenska, det skulle egentligen ta längre tid innan vi fick komma dit men då jag blev erbjuden - och tackade ja - till att vara med i en forskningsstudie fick vi komma till fortare. Så i oktober hade vi vårt första besök på Reproduktionsmedicin. Jag har genomgått dieten på lite mer än tre månader och NU i mars gör vi vårt första IVF!
 
Och fastän jag hoppas och tror så mycket jag bara kan på detta försök så smärtar det redan nu att veta att om (hemsk om) det inte funkar så blir vi satta på ny väntelista. Det är det här som fullständigt tar knäcken på en - denna horribla väntan som maler sönder en innifrån :(
 
Vi trodde att komer vi bara "in" så är väntan över då går det så snabbt som det går med hänsyn till cykler hormoner m m. jag trodde aldrig att det fanns väntetider inne i systemet. Med facit i hand hade vi absolut vänt oss privat från början! Detta sett utifrån vår älder, det känns som om tiden rinner ifrån oss :(
 
Men jag ska ha förtröstan, jag ska inte gå in i de negativa känslorna, jag SKA tro och hoppas på vårt första försök - låt oss tillhöra de 40% som blir gravida vid första IVF:et (och inte de 40% som inte blir gravida alls genom IVF)....
IVF försök, IVF-klinik, Kontraströntgen, barnmorska, blodprov, bloggar om ivf, forskningsstudie, ivf, ivf-bloggar, lyckade ivf-försök, oförklarligt barnlösa, planering ivf, privat IVF, privatklinik, reproduktionsmedicin, sahlgrenska universitetssjukhuset, sjukhus, statistik IVF, viktnedgång innan ivf, väntan, väntelista, väntetid, väntetider,
Nu har jag varit och handlat på apoteket - 1700 kr betalade jag, på det viset kommer jag nu upp p hökostnadsskyddet (2 200 kr) så det blir alltså högsta beloppet jag behöver betala, allt annat jag köper framöver kommer gå på högkostandsskyddet. Tur vi har det :)
 
 
Det känns otroligt spännande nu! Idag tog jag första tabletten Provera (för att mensen ska komma igång igen). Kan knappt fatta att nu är jag igång!
 
På måndag ska jag till Sahlgrenska, då får jag ta blodprover hos sköterskan, träffa dietisten och sedan träffa barnmorskan som ska berätta allt inför IVF:en. Ojojoj kuuuul att vi äntligen är här! =D
Högkostnadsskydd, Ofrivillig barnlöshet, Provera, apoteket, barnmorska, bloggar om ivf, bloggar om ofrivillig barnlöshet, dietist, ivf, ivf-bloggar, planering ivf, sahlgrenska universitetssjukhuset, sköterska,

 Hmm vad ska jag säga ang. jobbet? Skönt att det är helg snart!

Hursomhelst här svarar jag på era frågor! En del fick jag för ett tag sedan som ni märker... Men bättre sent än aldrig eller hur? :)

 

Vad ska du äta sen när du får?? :)
Jag började med att byta ut lunchen till vanlig mat. Först tänkte jag äta allt jag saknat och längtat efter, men jag är rädd för att överäta. Så jag jag tog den mat som jag tycker är helt okej i vanliga fall, det mesta kommer smaka ljuvligt nu ;)

Jag bestämde mig för att jag inte vågade äta det jag saknat mest/längtat efter mest typ spagetti & köttfärssås, utan skulle äta något mer "mediokert". Till slut åt jag även spagetti & köttfärssås och det gick bra, men man får inte äta så stor portion om man väljer pasta, därför väljer jag oftast måltider med kokt potatis.

Jag har verkligen njutit av att få äta mat igen, jag har upplevt en tacksamhet jag aldrig känt förut.

 

Har du tänkt på vad du ska äta första gången när du får byta ut ett mål?
Första måltiden? Jaa du den funderade jag på mycket! Jag hade MASSOR med olika maträtter som jag längtat "ihjäl" mig efter som t.ex tacos med rödvin, lasagne, spagetti och köttfärssås och många flera! Men, jag var lite rädd för att äta det jag längtar så mycket efter och jag tänkte att även den torftigaste maten, typ kokt fisk med ris, skulle smaka underbart (vilket den också gjorde)! Så till slut bestämde jag mig för att min första måltid blev stekt falukorv, kokt potatis och rårivna morötter.

Jag gjorde faktiskt ett inlägg om min första måltid efter dieten.

 

Är du och din man överens hur långt ni ska gå för att bli gravida eller få ett barn.
Vi har inte pratat om det så långt än... Vi planerar ju vårt första ivf  nu imars. Men jag tänker att vi kommer försöka till vi lyckas. Eftersom adoption inte är något alternativ för oss så är det här vår enda chans!

Jag tror på vår lycka <3

 

Hej! Följer och imponeras av din resa hittills men har aldrig kommenterat förut. Undrar om du fått lite mer energi nu när det gått en tid? Vad är det för rekommendationer kring motion? (Förstår om du förmodligen inte har energi till så mkt...)
Vad kul att du kommenterar nu :)

Ja jag fick mer energi de sista veckorna av dieten (kanske blev jag mentalt starkare i och med att jag visste att det snart var över?) och kom faktiskt igång liiite med träningen, men det var absolut ingen hårdträning men en stund på crosstrainern och sedan styrka. Kändes bra, men nackdelen var att jag blev ofantligt mer hungrig när jag tränade också... :s

Rekommendationen är att träna, men bara om man orkar, det ÄR en svältdiet och tränar man inte bryts muskler och benmassa ned, men samtidigt kanske det inte finns ork för det och risk för svimningskänslor. Större delen av tiden har jag inte alls fixat att träna också, all energi har använts för att bara ta sig igenom dagarna. På sjukhuset har det sagt är det är väldigt individuellt. Men förr eller senare måste man ju börja träna i alla fall :)

Nu när jag åter äter tränar jag på gymmet 5-7 dagar per vecka, 30-40 min per gång, främst styrka eftersom jag loosat mycket i muskler under den här perioden. Känns skönt att orka igen och ha energi över J

 

Du svarar på detta om du vill, men hur många kilo har du gått ner?? Är lite inne på att göra detsamma och undrar om det är värt mödan.... Du är så himla duktig!!!
Kram
Jag har valt att inte berätta i kg hur mycket jag har gått ned, men det är en del… Jag hade ett visst antal kg jag ville gå ner och jag har lyckat att gå ned dem + mer därtill! J

I studien får vi bara gå på denna svältdiet med enbart Modifastshak:er 4 ggr/dag i 90 dagar. Om man gör det på egen hand ska man max göra det två veckor. I studien går vi ju på sjukhusbesök med prover etc med jämna mellanrum.

Jag kan säga såhär: blir jag gravid är det lätt värt det!! Men om det ”bara” hade varit för att gå ned i vikt är det inte värt det att svälta i 90 dagar och inte kunna äta under högtider såsom jul & nyår, för man har inget liv L

MEN vi hoppas ju på ett litet liv och om det jag gjort ökar chanserna till det så hade jag kunnat gå på dieten i ett år om det hade varit det som krävts – fast då hade jag varit vääälidgt mager!! ;)

Lycka till oavsett vad du beslutar dig för!

Kram

 

Grattis till en nästan slutförd diet!! Nu kommer det gå snabbt ska du se. Hur ska du fira detta?
Jag hade tänkt fira det med att sitta ned vid ett bord med tända ljus med min man och äta en god, näringsriktgt middag – och viiiin :p

Men det blev lunch ensam vid bordet (mannen jobbade) och absolut inget vin (jag får bara dricka vatten), men som jag njöt – det var underbart!! J

 

Men grattis till viktnedgången, låg du på bmi 35 innan? Oavsett så har du tappat vikt och det ska du vara oerhört stolt över!
Tack J

Jag har valt att inte berätta vilket bmi jag har eller hur många kilon jag har gått ned. Men jag har inte haft 35 kan jag säga, det är inte fysiskt möjligt att gå ned från bmi 35 till 25 på 90 dagar.

Jag är väldigt nöjd och nu ser jag fram emot nästa vecka, äntligen ska jag få påbörja det som gjorde att jag valde att genomgå dieten – nu blir det hormonbehandling och ivf – äääntligen!!!

Tack & kram tillbaka!

 

BMI, Ofrivillig barnlöshet, bloggar om ivf, bloggar om ofrivillig barnlöshet, diet, forskningsstudie, frågor och svar, frågor på bloggen, modifast, ofrivillig barnlöshet, ofrivilligt barnlös, ofrivilligt barnlösa, träning, vikt, viktminskning, viktnedgång, viktnedgång innan graviditet, viktnedgång innan ivf, viktreducering,
Dagen idag har i vart fall inte varit sämre än gårdagen, men det var väl kanske svårt att överträffa den? *suck*
 
Är inte på humör att göra annat än ligga i soffan egentligen, fast det gör jag inte för jag jobbar så mycket och så tränar jag - det enda som faktiskt går himla bra just nu!! Tränar ca 40 min varje morgon innan jag sticker till jobbet. Sedan jobbar jag över vareviga kväll just nu och dagen efter så börjar jag om. Samma cirkel, fast med tråkiga kommentarer från chefen.
 
Det.Tänker.Jag.Inte.Ta.
 
Jag har bara inte kommit på vad jag ska göra åt det än... :(
 Tycker riktigt riktigt synd om mig själv! Både igår och idag har jag "råkat i luven" med min chef. Riktigt tråkigt då jag inte riktigt förstår varför det blev som det blev och hur vi ska göra nu..? Jag känner mig orättvist behandlad. Usch vilken urusel start på veckan! Var detta botten eller blir det ännu värre imorgon? Det här känns Inge bra alls :(
Här komme några Frågor och svar
 

… jag tror jag ska smaka potatis-purjosoppan. Funderar på hur länge jag ska micra den, då den inte fick bli för varm??
Tips för tillredning av Modifast Potatis- & purjolöksoppa: Jag fyller på med kallt vatten direkt i shaken till 100 ml/1 dl, sedan fyller du på med kokande vatten (jag kör det snabbt i vattenkokaren) till 2,3 dl, dvs. du lägger till ca 1,3 dl kokande vatten. Häll i pulvret skaka = klart! Ytterligare ett tips: skruva försiktigt av locket så det pyser till och skriva sedan på igen, därefter kan du dricka i "ur plopp-locket" som vanligt, men öppnar du "plopp-locket" först så exploderar det typ och soppan skvätter!

 

Hur går det med träning? Finns det ork?
Under tiden som jag gick på dieten och bytte ut samliga måltider till shakes och alltså bara fick i mig ca 880 kcal per dag gick det inte att träna, jag ooooorkade bara inte :( Många kvällar låg jag bara i soffan, totalt orkeslös! Jag försökte ut och gå lite på lunchen och så men ingen träning i bemärkelsen gymträning. Tydligen olika hur man mår, men jag la mitt fokus på dieten den var jag fast bestäm på att klara av, träningen skulle jag ta itu med när jag fick i mig mer energi, så att jag också skulle ha något att göra mig av med! Och det har funkat, jag är på gymmet i stort sett varje dag nu, i alla fall fem dagar i veckan och tränar 30-40 min per gång, känns jätteskönt!

 

Får jag fråga var ni kommer göra er Ivf? Kram o lycka till!!
Självklart! Det är bara roligt med frågor :)
Vi kommer göra den på Sahlgrenska i Göteborg.

 

Vi kommer göra vår första Ivf ( o förhoppningsvis enda) hos RMC i Malmö. Påbörjar den långa behandlingen i slutet av januari. Ni drar oxå igång vid samma tid?
Jag började äta igen i slutet av januari och nästa vecka har jag ersatt alla shaker med vanlig mat. Eftersom min mens har varit försenad de senaste veckorna ska jag börja med Provera nästa vecka, veckan därefter börjar jag med nässpray och vecka 10 blir det injektioner – längtar att få ”sätta igång” :)

 

Har ni inte berättat för någon om ivf eller diet?? Hur gör du på jobbet tex vid lunch?
Nej vi berättar inte om ivf eller dieten, bara mina föräldrar vet. Folk får tro vad de vill (och det gör de säkert). Problemet är att man inte kan berätta bara lite, för det föder bara fler frågor och sen sitter man där i en rävsax och har "bjudit in" till frågor som man inte vill svara på.. Så vi berättar inte.

På jobbet är det inga problem att hålla dieten. Jag brukar äta lunch ute med klienter varje dag så det är ingen som märker att jag inte äter. (Fast mina klienter har svårt att boka lunchmöte med mig nuförtiden! ;)) Fast nu äter jag lunch, så nu är det inga problem alls, förutom att hitta bra mat att äta..

Mina föräldrar vet, men jag vill inte prata om det, jag ger lite info emellanåt bara. Jag har en kollega (som själv gjort ett lyckat IVF) som jag berättar för hur det går och vad nästa steg ska bli det känns skönt. Hon ställer heller aldrig några frågor utan pratar bara om det när jag tar upp det – otroligt befriande! Hon är så söt jag berättade om bloggen och hon gick in men sen såg hon att det var en anonym blogg och då ville hon inte läsa den för det kändes som om hon ”läste min dagbok” sa hon. Fastän jag gett henne tillåtelse. Sött va?

Min man har berättat för en kvinnlig kollega och det tyckte han kändes bra, men han vill nog inte berätta för fler. Jag har däremot sagt till honom att för min del får han berätta för vem han vill och hur mycket han vill. Jag känner inte att det måste vara hemligt det är bara det att ja inte vill PRATA om det, jag har inga problem med att folk VET. Problemet är snarare att de som vet/vill veta är nyfikna och vill prata, därmed kommer krocken och det är jag som blir lidande – därför berättar vi inte.

 

 

Ofrivillig barnlöshet, Provera, bloggar om ivf, bloggar om ofrivillig barnlöshet, diet, forskningsstudie, frågor och svar, frågor på bloggen, ivf, ivf-bloggar, modifast, ofrivillig barnlöshet, ofrivilligt barnlös, ofrivilligt barnlösa, potatis- och purjolökssoppa, pulverdiet, sahlgrenska universitetssjukhuset, träning, viktnedgång innan ivf,
Jag har tidigare skrivit ett inlägg om alternativa metoder för att öka chanser för att bli gravid. En av de metoderna jag har försökt är Zonterapi, men det har jag inte gjort sedan augusti. Vad tror ni om det? OM jag ska göra det igen, för jag är positivt inställd till det, när i tiden ska man göra det? Nu? Precis innan äggplockning? Efter ägginsättning? När??
 
En annan sak är Yoga, jag har kommit över en lugnare form av Yoga - "Medicinsk Yoga" - som instruktören sa kan hjälpa dem som har svårt att bli gravida. Någon med erfarenhet?
 
Jag är väl medveten om att jag griper efter halmstrån, men det är väl den röda tråden genom bloggen? Kan jag göra något för att öka mina chanser så vill jag göra det - även om det kräver mycket av mig (som t.ex. pulverdieten)!
 
Vet att ni såklart också är beredda att kämpa, för kämpa gör vi allihopa, och vi alla har mycket kunskap och erfarenheter - därför är det perfekt att ställa frågor till er och hoppas på svar tillbaka :)
Kram!
Gravid, Ofrivillig barnlöshet, alternativa metoder för att bli gravid, bloggar om ivf, bloggar om ofrivillig barnlöshet, medicinsk yoga, ofrivillig barnlöshet, ofrivilligt barnlös, ofrivilligt barnlösa, oförklarligt barnlösa, pulverdiet, viktnedgång innan graviditet, viktnedgång innan ivf, yoga, zonterapi, ägginsättning, äggplock,
Söndag och äntligen en dag när jag är ledig! = Sovmorgon :)
 
Vet inte riktigt hur det gick till när jag helt plötsligt jobbar alla dagar i veckan? Om inte med jobbet så ideellt? Jag måste dra ner på tempot.. Eller ja tempot är väl okej det är mest tiden jag måste minska... Svårt när det finns så mycket man vill göra och så många som behöver hjälp ...
 
Nåväl nu har jag kommit igång med träningen igen, allt är myckt lättare när jag nu får äta mer och har energi! Har jag berättat det förresten att jag numera äter både lunch och middiag? Mums! "Äter" fortfarande shake till frukost och mellanmål på eftermiddagen, men det här är ingen större utmaning/uppoffring, men måltiderna är klart bäst! Vikten fortsätter faktiskt att gå nedåt sakta men säkert och det är också kul.
 
Nästa vecka ska jag byta ut de två sista shaken till vanlig mat, så det blir det kaloriräkning samtliga måltider. Såhär i efterhand är det svårt att förstå hur länge jag har hållt på? Sedan mitten av oktober! Det var också sist jag drack alkohol, saknar ett glas rött men det känns också skönt att avstå inför kommande IVF. Igår serverades det semla på mötet och jag älskar verkligen semlor! Det såg så gott ut!! Men jag avstod och drack bara en slät kopp kaffe. Onyttigheter har jag heller inte ätit sedan mitten av oktober (alltså inte ens en smakbit), jag har lova mig själv att jag inte får ens smaka förrän som tidigast när jag är gravid.. Bra med mål!
 
Önskar Alla mina fina bloggläsare en skön Söndag :)
 
 
 
Ofrivillig barnlöshet, bloggar om ivf, bloggar om ofrivillig barnlöshet, bloggläsare, diet, mat, ofrivillig barnlöshet, ofrivilligt barnlös, ofrivilligt barnlösa, pulverdiet, rött vin, semla, vikt, viktminskning, viktnedgång, viktnedgång innan graviditet, viktnedgång innan ivf, viktreducering,
Blir rörd att se hur många ni är som tittar in här varje dag, och får samtidigt lite dåligt samvete när jag inte uppdaterar på två dagar. Fast jag vet att ni förstår det. Men det är svårt att hinna med allt med jobb och fritid. DÄR har vi en ekvation som jag inte fattar hur jag ska få ihop - eller hur andra gör: Hur får man ihop jobb och barn? Såklart olika vilket jobb man har, hur lätt någon annan kan gå in och täcka upp etc. I mitt jobb innebär det att om jag är borta om jag blir sjuk eller liknanade så ställs nästan alla möten in. Vilket resulterar i supermycket jobb när man kommer tillbaka och oerhört svårt att boka in nya möten med personerna som jag avbokat med...
 
Lyxproblem och tro inget annat än att jag gärna tar mig an utmaningen med att lösa detta. Men jag har många funderingar på hur jag ska lösa det... Jag är väl medveten om att jag måste dra ned på tiden och ambitionen jag lägger på jobbet nu, minska på mina uppdrag, ev. gå ned i tid men jag kan idag inte riktigt fatta hur andra med liknande jobb som jag fixar det? Min man kommer såklart att göra vad han kan, men vi vet båda två just nu att det kommer bli jag som till största del får ta VABdagar etc.
 
Men visst är det väl härligt att jag vågar tänka sådanan här tankar? Tro att jag faktiskt en dag ringer till jobbet och talar om att jag ska VAB.a?! Underbart!! Det jag längtar oerhört mycket efter nu är att få vara hemma med mitt barn, bara vara föräldraledig och njuta av min tid som mamma, att se min man som pappa till vårt lilla barn gosa in mig i min lilla familj - jag längtar så oändligt mycket!
Ofrivillig barnlöshet, VAB, barn, barnlösa par, bloggar om ofrivillig barnlöshet, bloggläsare, jobb, längtan till barn, underbara bloggläsare,