Tänk jag som snart ska förlösa bebisar? Är skit skraj inför detta!
Även om du kanske aldrig kommer till en förlossning så vet jag att du kommer bli mamma på något sätt, jag hoppas så att ert ivf ska hjälpa er MEN om det inte gör så finns det både surrogat & adoption som alternativ. Kram
Usch, så funderar jag också ibland - tänk om vi blir ett "sådant par", som önskat så mycket men inte kunnat. Kommer vi alltid sakna barn då? Kommer vi att se oss som "dom som inte lyckades"? Kommer andra att se oss så? Fick den sköna frågan häromdagen, om när vi egentligen ska skaffa barn? Denna gång med tillägget "det vore verkligen slöseri om ni inte gjorde det". Pang! Det var som ett skott rakt i pannan?.. Usch, vet i te hur jag tog mig ut ur den situationen, blev hyffsat paff och med en klump i halsen gick jag därifrån. Vad skulle jag sagt? Eh... Tack? jag vet? Eller vad??
URL: http://thatsliife.wordpress.com/
Är du och din man överens hur långt ni ska gå för att bli gravida eller få ett barn.
Jag och min man är inte det, tror inte han har lika stor "behov" av barn som jag. Efter såfall 3ivf så skulle han inte vilja försöka mera. Jag skulle kunna tänka mig köpa fler ivf försök.