Man rår ej för att tårar rinner...
Idag har jag varit på Sahlgrenska för träff med dietisten. Det gick bra och -1,7 kg sedan sist! Det var mer än jag hade räknat med :)
Fast besöket blev annorlunda mot vad jag hade förväntat mig.. Ganska snart frågade hon vad som hänt sedan sist, hon påminde om att jag då skulle träffa dem på reproduktion efter vårt möte och så frågade hon hur det gick? Jag började berätta men klarade inte så mycket innan jag började grina :( Det var så jobbigt/känsligt att berätta att det set inte vidare ut. Men - liksom alla ni fantastiska bloggläsare/kommenterare - påminde att trodde de inte att jag hade en chans skulle de inte starta IVF. Jag behöver nog påminnas att våga hoppas..
Hon gav mig kortet till psykologen och sa att "ibland kan det vara skönt bara att veta att det finns någon att kontakta", det låter bra, jag ska fundera på det :) Annars var det ett bra möte, jag tycker om att gå till henne och känner mig peppad när jag går därifrån!
Innan mötet med dietisten tog jag blodprov för att mäta Östradiolvärdet. Ska ringa barnmorskan i eftermiddag och få reda på värdet, om jag ska ändra hormondos och kanske få reda på planerat ägguttag....
NU kan jag kommentera!! Det gick inte innan?