Tänk vad tankarna kan gå under en dag? Jag kan gå från att vara "helt vanlig", dvs. inte känna något särskilt alls, till att älta samma sak i huvudet om och om igen om vår barnlöshet, till att känna lust längtan hoppfullhet som snabbt kan förbytas till desperation, sorg och hopplöshet... Konstigt om man har huvudvärk på kvällen? Not.
 
Hur många minuter under min dag tänker jag inte på vår barnlöshet? Inte många... Är ni likadana? Ibland är det en ren befrielse att slukas av jobb, då kan jag efter säg 10 min komma på att jag faktiskt inte har tänkt på det, då blir jag glad. Det förgör mig, sorgen vittrar sönder mig :(
Ofrivillig barnlöshet, bloggar om ofrivillig barnlöshet, ofrivilligt barnlös,
Jag har varit med på Besökstoppen sedan sent i söndags kväll. Idag var jag inne och kollade listan och blev överraskad av att se att jag redan ligger på 77:e plats
 
 
Coolt! Det visar att vi är många ofrivilligt barnlösa, vi är många röster som måste bli hörda!!
 
Styrka till Alla oss som kämpar!!
Kram
Besökstoppen, Ofrivillig barnlöshet, anonym blogg, bloggar om ivf, bloggar om ofrivillig barnlöshet, bloggar om ÄD, bloggar om äggdonation, bloggläsare, ivf-bloggar, underbara bloggläsare,

Var sätter man sig i kö på äggdonation? (jag är 39 år)
Enligt vad jag vet kan du inte få hjälp via offentliga vården utan du får ta kontakt med privat ivf-klinik. Samma sak vad det gäller äggdonationskö, i den offentliga vården får man inte ha fyllt 38 när läkaren skickar remiss. Så då råder jag dig att söka dig utomlands, kortast kö tror jag det är i St. Petersburg. Googla och kolla trådar på nätet! Du kan maila mig så kan jag berätta mer!

 

Det är jättesvårt att kunna öppna sig för folk men det blir värt det, stödet och någon att prata med är värt det!
Sen undrar jag, ibland när jag läser verkar du "skämmas" över eran situation men det är inte erat fel!
Vad tråkigt att du har uppfattat mig så? Jag känner ingen skam alls, för mig är skam kopplat till skuld - och det har jag ingen. Min äggstocksreserv skapades i min mormors mage, den har jag aldrig kunna påverka. Så nej, skuld eller skam har jag aldrig känt. Sorg, ilska och hopplöshet känner jag däremot ofta.

 

Kommentar utifrån att jag säger att jag inte orkar läsa/kommentera på bloggar där personen nu är gravid:
Det behöver du väl inte be om ursäkt för? Alla vet hur det är och hur det känns :)

Fast på något vis har jag känt att det är "i nöd och lust" lite grann om du förstår vad jag menar. Det känns inte schysst att bara finnas där i nöd? Vi kämpar, vi stöttar - och sedan då, när det blir som vi önskat är det okej att jag inte finns där längre då? Det känns ju helt upp och ner? Jag finns där bara när det går dåligt? När det går bra då blir det jobbigt för MIG? Nej det är fel. Men det är så det känns. Kan verka logiskt för andra, men jag får skuldkänslor. Jag uppskattar stödet jag får i mina svackor och tråkiga besked såå mycket - nog borde jag väl kunna gratta dem det går bra för? Nej, jag orkar inte, så är det. Och jag är verkligen ledsen för det, jag vill be om ursäkt för att jag inte finns med där på hela resan. Men jag uppskattar att ni förstår, ni (du) tycker inte att jag behöver ursäkta mig. Tack för det, för jag hoppas att det innebär att ni förstår att jag är glad - egentligen - även om jag inte visar det med en massa hurra i kommentarer (som ni så VÄL förtjänar)!! <3 Kram

 

Hej, du vet att du kan köpa DHEA på nätet va?
Ja men inte lagligt? Eller?

 

DHEA, St Petersburg, frågor och svar, frågor om äggdonation, kommentarer på bloggen, köpa dehea på nätet, offentliga vården, privat IVF, privatklinik, skam, äggdonation, äggdonation privat, äggdonationskö, äggstocksreserv,
Idag har jag ringt och pratat med dem på IVF-kliniken i Falun. Jag berättade om vår historik, om mitt låga amh-värde, och hur vi vill att jag ska ordineras Prasteron.
 
Vi bestämde att jag ska skicka mina journalkopior från Carlanderska (har fortfarande inte fått dem från Sahlgrenska), vilket jag har gjort via mail.
 
Men som vanligt verkar det ju omöjligt för oss att få goda nyheter (bitter jag?)... Barnmorskan jag pratade med per telefon sa att fastän de inte kan säga något om studien med Prasteron då de håller på att sammanställa den nu så verkar det som om Prasteron främst gäller dem som har lågt amh-värde, men som man har lyckats få fram ögg via ivf som dock har haft dålig kvalitet - för dem har äggen fått bättre kvalitet genom prasteron. De har alltså inte sett att Prasteron har hjälpt för dem som "bara" har lågt amh-värde och inga ägg = alltså sådana som mig.
 
Så nej, det ser inte hoppfullt ut :( Men prasteron (dhea) är något som jag har hakat upp mig på, om jag inte testar det så kommer jag ha kvar ett stort "OM". Barnmorskan betonade dock att jag måste vara beredd på att de kanske inte kommer rekommendera mig någon behandling och att läkaren (verksamhetschefen) kanske inte ordinerar mig Prasteron.
 
Men jag orkar inte tänka på allt negativt. Jag orkar inte. Fast jag kan inte komma mig för att var postiv heller tyvärr. Det blir var det blir. Känns som om allt står utanför min makt.
 
AMH värde 0,2, AMH-värde, Carlanderska, DHEA, Falun, IVF-klinik, ivf, ivf-kliniken i Falun, journalkopior, lågt AMH-värde, prasteron, sahlgrenska universitetssjukhuset, ägg,
Jag ringde till Carlanderska i måndags och bad om journalkopior, jag fick dem två dagar senare.
 
I tisdags skickade jag blanketten för att få mina journalkopior hemskickade från Sahlgrenska. Jag har ännu inte fått dem...
 
Men jag fixar inte att vänta längre, så imorgon tänker jag skicka de jag har fått från Carlanderska til ivf-kliniken i Falun och hoppas att de kan nöja sig med dem så länge. Min förhoppning är att det räcker att de läser journalerna för att de ska skriva ut Prasteron. Känns lite drygt att köra 4 timmar för att få ett recept utskrivit... Jag ska även ta kopior av journalerna och skicka till Fertinova i Finland.
 
Lite dubbla känslor för FInland nu.. Men jag känner att jag börjar se mer fram emot äggdonationen, eller ja själva donationen har jag inte accepterat men jag känner mig mer positiv til hela Finlandsresan - ett äventyr som kan göra att jag blir mamma - DET är spännande!
 
Jag ska nog inte begära av min själv (än) att jag ska vara glad och se fram emot äggdonation. Jag har inte accepterat att jag inte ska bli genetisk mamma än. Men på något vis börjar jag även känna mig mer positiv till att jag ska bli mamma - och det känns bra :)
 
Kram till Alla Er Fina!!
Carlanderska, Fertinova, IVF-klinik, bloggar om äggdonation, ivf-klinik Finland, ivf-kliniken i Falun, prasteron, sahlgrenska universitetssjukhuset, äggdonation, äggdonation Finland,

Kommer ni ihåg att jag berättade att en tjej (som tillhör sjukhuset i Huddinge) kontaktat mig och erbjudit sig att bli min (kors-)äggdonator – allt för att hjälpa mig att bli mamma och komma fram i kön (hur-underbar-och-osjälvisk-kan-man-vara??)? Häromdagen pratade jag med Äggdonationsteamet på Sahlgrenska. På SU genomför de 12 ÄD per termin, Huddinge gör 2 i veckan. Skillnaden är att i Västra Götaland har man bara en halv dag i veckan som de kan ta hand om äggdonation och spermadonation. Detta är inte pga. av bristen på donatorer utan bristen på läkartid!

 

Om hon skulle blir min korsdonator måste hon göra det i Göteborg. Det skulle i så fall göra att jag kommer liiite längre fram i kön. Men ärligt talat egentligen ingen större skillnad, inte så stor så att det är värt "besväret". För att jag ska få göra donationen i Huddinge, dvs. det landstinget som hon tillhör så måste jag och min man flytta till det landstinget. Vilket inte är möjligt. Dessutom hade jag i så fall fått ta hela kostnaden.

 

Så jag har tackar henne för det fantastiskt generösa erbjudandet (som jag fortfarande har svårt att fatta att jag faktiskt fått ♥). Tack är inte ens i närheten av att beskriva den tacksamhet och ödmjukhet som jag känner för att hon kontaktade mig och erbjöd mig (och min man) denna fanatiskt fina gåva!! Förhoppningsvis hjälper hon någon annan att bli mamma (och pappa/mamma) :)

 

Annars har jag det fortfarande jobbigt! Och vad gör jag då? Jo jag tar tag i allt jag kan - så snart jag kan - på gott och ont (ger mig inte riktigt tid för att landa)... Jag har pratat med Carlanderska som ska skicka journalkopior. Jag har skrivit brev till Sahlgrenska som ska skicka journalkopior. Jag har pratat med IVF-kliniken i Falun som ska få alla journalhandlingar och sedan ska vi boka möte, vi hoppas på ordination av Prasteron (dhea).

 

Jag har även kontaktat en privatklinik i Finland - Fertinova - och vi har skrivit upp oss på ÄD-kön som är ca 6 månader lång. Förhoppningsvis kommer vi få tillbaka de ca 78.000 kr från Försäkringskassan som det kostar då vi kan åberopa vårdgarantin, dvs. att vi få hjälp så mycket fortare än om vi väntar tills vi kommer fram i kön i Sverige. Anledningen till att man får åberopa den är för att Finland har samma regler som Sverige, dvs. när barnet fyller 18 år har det rätt att få reda på vem donatorn är.

 

Så planen (förhoppningen!) nu är att jag får gå på Prasteron och att vi kan försöka naturligt över sommaren, om amh-värdet ökar kanske göra en ny ivf i Falun till hösten. Om inget av detta funkar så hoppas vi på äggdonation.... Nu har vi ett halvår på oss att fortsätta försöka bli gravida om inte så hoppas jag att vi är klara med det och känner oss enbart positiva till ÄD: Det är en process och det är inte helt enkelt att ställa om i huvudet...

AMH värde 0,2, AMH-värde, Carlanderska, DHEA, Fertinova, Försäkringskassan, Helsingfors, Huddinge, IVF-klinik, Västra Götaland, bloggar om ÄD, bloggar om äggdonation, framtidsplaner, frågor om äggdonation, göteborg, information om äggdonation, ivf-kliniken i Falun, journalkopior, korsdonator, lågt AMH-värde, prasteron, sahlgrenska universitetssjukhuset, spermadonation, ÄD, Äggdonation Sahlgrenska, äggdonation, äggdonation Finland, äggdonation SU, äggdonationer, äggdonationsbehandling, äggdonationskö, äggdonationsteamet, äggdonator, åberopa vårdgarantin,
Mors Dag... Idag var den dagen som var inplanerad för ägginsättning, det hade varit så oerhört fint att få bli gravid på just denna fntastiska dag! Men nu blev det inget med det...
 
Jag hoppas av hela mitt hjärta att vi alla är mammor till nästa Mors Dag
Mors dag, Ofrivillig barnlöshet, bloggar om ofrivillig barnlöshet,

Vill du stödja föreningen Barnlängtan kan du ge ett bidrag här. Det gör du här

Ett annat sätt att bidra till verksamheten är att köpa ett av föreningens gåvobevis.

 Summan kan läggas till i beviset 

Föreningen Barnlängtan, Gåva, Ofrivillig barnlöshet, barnlängtan, gåvobevis, ofrivilligt barnlös, ofrivilligt barnlösa,

I Sverige lider mellan var sjätte par i fertil ålder av ofrivillig barnlöshet. För att uppmärksamma detta utnämnde föreningen Barnlängtan - patientföreningen för ofrivilligt barnlösa, tillsammans med ett flertal bloggare 2011 dagen före Mors dag till Ofrivilligt barnlösas Dag. För tredje året i rad uppmärksammas dagen med målet är att sprida kunskap om både sjukdomen och hur politiska vårdbegränsningar slår mot de drabbade.

                       

Sedan 1997 klassar WHO och den svenska regeringen ofrivillig barnlöshet som en sjukdom. Trots detta är ofrivillig barnlöshet en diagnos som inte den enskilda läkaren beslutar om hur många behandlingar en patient behöver utan som styrs hårt av politiska direktiv med ekonomiska incitament i stället för medicinska. Reglerna för vem som har rätt till behandling skiljer sig stort åt mellan landstingen och de flesta får inte den hjälp som krävs för att kunna bilda familj.  De tvingas betala ur egen ficka eller söka sig utomlands för att få vård.

 

-” En av de största utmaningarna är den oförståelse som många möter. Många anser inte ofrivillig barnlöshet är en sjukdom eftersom det inte syns utanpå. Men nedsatt fertilitet är en funktionsnedsättning som har rätt att få vård för precis som alla andra sjukdomar. Och den psykiska påfrestningen som sjukdomen innebär är oerhört stor. Längtan efter barn är lika stark för de som har svårigheter att få barn som för dem som kan få det på egen hand.”, säger Cornelia Armano.

 

 

 

Barnlängtan arbetar för att avskaffa alla antalsbegränsningar av vård för ofrivilligt barnlösa till förmån för ett system där läkare får avgöra antal utifrån individuella bedömningar baserade på prognos och behov.

Föreningen Barnlängtan, Mors dag, Ofrivillig barnlöshet, WHO, avtalsbegräningar, behandlingar vid ofrivillig barnlöshet, diagnos, ofrivilligt barnlösa, ofrivilligt barnlösas dag, patientföreningen för ofrivilligt barnlösa, regler, sjukdom, vård,
Häromdagen kommenterade Mian:
Hej! Jag har följt din blogg ett tag nu, eftersom jag nyligen fick veta att jag också har ett amh-värde på under 0,2. Jag är dessutom singel. Jag fick fullständig panik av beskedet. Men jag åkte till en fertilitetsklinik i Köpenhamn och testade först med två inseminationer och sedan med en IVF. På kliniken ordinerar de korta protokollet för de flesta av sina patienter, även oss med lågt amh. Jag fick Gonal-F 350 IE. Det blev bara två ägg av detta första IVF-försök som kunde plockas ut. Men båda befruktades normalt och sattes in. Och vet du vad, det lyckades och jag är nu gravid i v 11. Ville berätta detta för dig för att säga att det visst kan gå, trots lågt amh. Kanske ska du prova korta protokollet och sänka dosen FSH. Har förstått att man i Sverige gör tvärtom mot i Danmark och kör långa med maxdos på låg-amhare. En tanke i alla fall. Lycka till. (Jag är förresten 36 år.)
 
Snälla Mian, jag vill höra mer om detta! Kan du maila mig så att vi får prata mer??
 
Gonal-F, IVF försök, Köpenhamn, bloggkommentarer, danmark, fertilitetsklinik, ivf, korta protokollet, lågt AMH-värde, ägg,
Nu har jag skrivit på denna bloggen ett bra tag och jag har följt många bloggar. Nu när det har gått en tid så börjar  plussen, barnbeskeden, första MVC-besöket, första sparken, utlraljudet, babyplagget etc dyka upp. Jag ÄR glad för er allihop - ni är så väl förtjänta av er lycka!! Men jag orkar inte. Jag pausar er lite. Och jag tror faktiskt inte att ni tar illa upp, för ni har också varit här - ni vet, ni förstår.
 
Men i all min sorg orkar jag just nu inte ta emot er lycka. Önskar att det inte var så, önskar jag kunde skicka grattishälsningar och verkligen känna min glädje för era lyckobesked, men jag förmår inte. Förlåt. Men nu vet ni varför jag inte kommenterar hos er. Jag kikar in ibland, men jag läser olika mycket beroende på vad ni skriver om.
 
GRATTIS till er ALLA (jag menar det verkligen!), jag bryr mig fortfarande om er fastän ni inte hör av mig som tidigare (jag blir en tyst läsare). Jag koncentrerar mig på mig själv nu. Och för min egen hälsa kan jag inte gå in på alla bloggar som har positiva barninlägg - det skulle vara som att joina Facebookgruppen "Gruppen med enbart postiva barnuppdateringar - ul-bilder och plus läggs högst upp - välkommen!"
 
Förstår ni? Förlåt.
Ofrivillig barnlöshet, bloggar om ofrivillig barnlöshet,
Kom på att jag vill göra ett förtydligande. Läkarna har fortfarande inte hittat något "fel" på någon av oss, men mitt låga amh-värde meddelar att äggen börjar ta slut och det kan man inte göra något åt. Jag frågade om det kan vara så att jag inte har ägglossning alla cykler men det trodde inte läkaren.
 
Men det finns inga behandlingar vi kan göra för att få barn. Eftersom jag svarar så dåligt på hormonerna (pga. amh på 0,2) så har vi lika stora - dvs. lika små - chanser att lyckas på naturligt vis. Men eftersom vi försökt i flera år utan att bli gravida, så har vi störst chans med äggdonation.
 
Så vi fortsätter att försöka...
AMH värde 0,2, AMH-värde, Ofrivillig barnlöshet, behandlingar vid ofrivillig barnlöshet, bloggar om ofrivillig barnlöshet, lågt AMH-värde, äggdonation,
Tack alla ni som har hört av er via mail och kommenterat på bloggen, eller bara det att ni läser bloggen visar ju att ni bryr er! 700 visningar hade jag i måndags, många som vet vilket helvete vi har gått igenom de senaste dagarna, men få i verkliga livet...
 
Det känns så fruktansvärt och självklart orättvist! Ångesten gör sig påmind mest hela tiden. Det gör ont att andas.
 
Vi var beredda på dåligt resultat, men inte såhär dåligt - inga ägg alls?!! Jag trodde att det sämsta resultatet vi kunde var att det bara fanns ett ägg, som förra gången. Att det kunde gå ännu sämre fanns inte i min vildaste fantasi :(
 
Hon som gjorde vul sa direkt att "nu har ni verkligen gjort allt, nu finns det inget mer ni kan göra". HUR ska man kunna acceptera detta? Hur tar man detta som erfarenhet och går vidare? Till vad? Återigen fick jag läkarens kommentar att "vi har ju pratat om detta" och jag svär, det spelar ingen roll hur många gånger ni talar om för mig att jag har väldigt lågt amh-värde jag kommer ALDRIG ta in konsekvenserna av det!! Jag blir CHOCKAD varje gång!
 
Jag lipade och lipade, jag ville inte prata och jag sa det till dem också: jag vill bara gå härifrån. De försökte trösta och få mig att se äggdonation som vår möjlighet att bli gravida. De sa att efter hand kan jag (vi förhoppningsvis se ÄD som något positivt. Och absolut, jag fattar att det blir det men NU - NU är jag ledsen, NU har min värld återigen rasat, NU vill jag inte mer - NU vill jag bort ifrån!!!
 
Läkaren ringde mig igår, och sa helt rakt att "jag har inget postivt som jag kan säga dig, det låter hårt och det är tråkigt men så är det". Det finns inga behandlingar förutom äggdonation som de kan rekommendera. Och det är såå frustrerande att vi inte kan kämpa på något annat vis. Han är inte positiv till Prasteron (dhea), men läkarna på ivf-klinikerna (de privata tror jag) i de nordiska länderna ska träffas på ett stort symposium och diskutera just Prasteron. De ska träffas om en vecka och efter det ska han kontakta mig och berätta om han kan tänka sig att ordinera det till mig eller inte.
 
Jag förstår att äggdonation (liksom adoption etc.) är en process, men jag är inte där än. Hur skulle jag kunna vara det? På tre månader har mitt liv förändrats så mycket!! Innan dess hade jag inte en aning om att jag hade dåliga värden? På utredningen hade de ju inte hittat några fel?? Huuuuur ska jag kunna acceptera detta???
 
Så vad gör jag? Jag ringer kliniker, letar på nätet, funderar så att det surrar i huvudet på mig! Jag tar vissa beslut också, men jag vill att det ska landa lite mer i mig innan jag berättar för er. Men det gör jag nog snart, bara det att jag känner mig väldigt villrådig i alla beslut och icke-val just nu...
 
En stor tröst är dock ni - alla fina underbara bloggläsare ♥ ♥ ♥
DHEA, IVF försök, IVF-klinik, IVF-patienter, Ofrivillig barnlöshet, behandlingar vid ofrivillig barnlöshet, bloggar om ivf, bloggar om ofrivillig barnlöshet, hormonbehandling inför ivf, ivf, ivf-bloggar, kommentarer på bloggen, prasteron, privat IVF, ultraljud, vul, ägg, äggdonation, ångest,
Ni kan sluta hålla tummarna nu. Det gick åt helvete!
 
Vul visade - inga äggblåsor alls :(
AMH värde 0,2, AMH-värde, IVF försök, Ofrivillig barnlöshet, behandlingar vid ofrivillig barnlöshet, bloggar om ivf, bloggar om ofrivillig barnlöshet, hormonbehandling inför ivf, ivf, ivf-bloggar, lågt AMH-värde, privat IVF, vul, äggblåsa, äggblåsor,
Blandade känslor inför morgondagen... Å ena sidan vill jag vara positiv och glad och förväntansfull inför morgondagen... Å andra sidan känns det inte som någon mening att vara psoitiv för rädslan att misslyckas är större :(
 
Hua. Skriver mer imorgon - håll tummar och tår imorgon måndag kl. 10:30 då gör jag vul!
IVF försök, IVF-klinik, Ofrivillig barnlöshet, behandlingar vid ofrivillig barnlöshet, bloggar om ivf, bloggar om ofrivillig barnlöshet, ivf, vul,
Har ju glömt att berätta att sötsuget numera är bort, på det planet är allt som vanligt :) Såå skönt att slippa! Det var som att ha ett monster inom sig som aldrig blev mätt oavsett hur mycket socker jag än matade det med. Skriver detta mest för er som är i nedregleringsfasen - allt blir bättre när man börjar med sprutorna!
 
Alltid en tröst i allt det miserabla :)
Frågor om hormonbehandling inför ivf, Ofrivillig barnlöshet, behandlingar vid ofrivillig barnlöshet, bloggar om ivf, bloggar om ofrivillig barnlöshet, hormonbehandling, hormonbehandling inför ivf, hormonella biverkningar, hormoner, hormonstimulering, ivf, ivf-bloggar, nedreglering, sötsugen,
De senaste dagarna har jag verkligen märkt av att det börjar bli varmare, jag vaknar flera gånger per natt av att jag är alldeles svettig. Även på dagarna bara "slår" det mig ibland att det är varmt! Ja våren är här och sommaren är på G!
 
Eller är det verkligen det det handlar om? Igår kom jag på att det kanske främst handlar om att den biverkning jag fasat för mest - vallningarna - nu har gett sig till känna? Jag skrattar verkligen åt mig själv ibland över hur jag missar sådana här saker och tolkar det som något annat? Jaja jag har inte många dagar kvar med hormonerna nu. På måndag är det vul, hua hua, jag är vääääldigt nervös!!
 
Jag läste på en blogg om en tjej som hade haft 28 (!) äggblåsor och vid äggplock visade det sig att inga innehöll ägg, bara blåsor alltihop! Alltså det finns så mycket att förfasas över och vara rädd inför... Sedn OM det faktiskt skulle gå bra så SKULLE ju allt detta kunna vara en helt fantastisk upplevelse?! Fast jag tror det är få som känner så...
.
Frågor om hormonbehandling inför ivf, IVF försök, IVF-patienter, Ofrivillig barnlöshet, behandlingar vid ofrivillig barnlöshet, biverkningar, bloggar om ivf, bloggar om ofrivillig barnlöshet, hormonbehandling, hormonbehandling inför ivf, hormonella biverkningar, hormoner, hormonstimulering, ivf, ivf-bloggar, vallningar,
Idag har jag träffat en nyfunnen vän i liknande situation som alla oss "härinne". Tänk vad det ger ändå, bara att få prata med någon som förstår?
 
Det är mycket värt det :)
Ofrivillig barnlöshet, anonym blogg, bloggar om ofrivillig barnlöshet,
Igår var jag återigen tillbaka på en Zonterapi-session. På morgonen innan sa min man "Ha det så skönt!" Va? Tror han att det är skönt?! Alltså det är inte fotmassage - det gör ont!! Syftet igår, liksom sist, var att stimulera äggstockarna att stimulera äggblåsorna.
 
 
Hon knådade och stod i och jag bet ihop, hon kommenterade att jag är tålig. Ja det är ju liksom ingen mening att inte gå hela vägen om jag nu tagit mig dit?
 
Om det funkar? Vet inte, men det gör ju inte skada i alla fall..
IVF försök, Ofrivillig barnlöshet, alternativa metoder för att bli gravid, behandlingar vid ofrivillig barnlöshet, bloggar om ivf, bloggar om ofrivillig barnlöshet, stimulering äggstockarna, stimulering äggstockarna, zonterapi,
Nu har jag tagit sprutorna sedan i lördags och sötsuget börjar ge med sig - skönt! Det som däremot inte är skönt är att ta Menopuren - aj!! Gonal-F sprutan går helt okej, men Menopuren gör ont :(
 
Den här gången känns allt mer "suck och stön", omständigt, obehagligt och ja, hela tiden i bakhuvudet finns tanken om "tänk om det är förjäves?". Förra gången var det spännande och även om jag såklart var rädd och nervös då var det ändå främst en positiv förväntan. Det är det inte denna gång. Sen hoppas jag ju förstås, annars hade jag inte utsatt mig för detta...
 
Kom på mig själv häromdagen att målet nu är inte ett barn, målet är att plussa. Hur knäppt är inte det? Känner ni igen er? För att inte tala om alla dessa delmål! Jag är supernervös inför vul, tänk om det inte finns några ägg alls? Tänk om ivf inte funkar, tänk om de aldrig kan få fram fler ägg på mig?
 
Just nu lever jag i en bubbla, idag har jag siktet på den 20:e då jag har vul. Sedan har jag två andra datum den veckan, men allt är avhängigt på vad som sker den 20:e... Och jag bävar :s
Frågor om hormonbehandling inför ivf, Gonal-F, Gonal-F + Menopur, Gonal-F och Menopur samtidigt, IVF försök, IVF-klinik, IVF-patienter, Menopur, Ofrivillig barnlöshet, behandlingar vid ofrivillig barnlöshet, bloggar om ivf, bloggar om ofrivillig barnlöshet, hormonbehandling inför ivf, ivf, ivf-bloggar, planering ivf, plus, privat IVF, vul, ägg,
Nu är vi i mitten av vårt andra ivf och tankarna snurrar såklart...
 
OM vi bara får en äggblåsa även denna gång kommer vi erbjudas att avbryta försöket och få tillbaka det mesta av pengarna. Men då har jag en fråga: om vi avbryter innan ägguttag, släpper ägget som vanligt då? Dvs. kommer vi ha möjlighet att bli gravida naturligt?
 
Dum fråga kanske, men jag vet inte...
IVF försök, IVF-klinik, Ofrivillig barnlöshet, behandlingar vid ofrivillig barnlöshet, bloggar om ivf, bloggar om ofrivillig barnlöshet, frågor om ivf, ivf, äggblåsa, ägguttag,
Ny vecka! För min del känns det bra, då jag har fått massa energi från den gångna helgen :)
 
Jag har träffat vänner jag inte träffar så ofta, vi har uppdaterat varandra om vad som händer i våra liv. Jag berättade om behandlingarna, vad som gäller och vad vi står inför osv. Och vet ni? Det var inte jobbbigt alls, jag hade inte gråten i halsen eller tårarna brännande en enda gång. Det känndes bara bra, och helt normalt att berätta. Tänk vad skönt ändå! Så önskar jag att det kunde vara oftare! Såklart förstår jag att det denna gång berodde på att jag kände mig "trygg" plus att jag faktiskt själv ville berätta. Det är viktigt för mig att de vet. Och jag kännde deras stöd och deras förhoppningar om att vi ska lyckas.
 
Det är kärlek det
Ofrivillig barnlöshet, stöd, vänner,
Igår var första dagen för mig att ta sprutorna. Jag tar 300 ie Gonal-F och 150 ie Menoput. Lite trixigt att blanda Menopuren skälv, eller ja ovant i alla fall men det gick bra. Jag har valt kl. 21 som spruttid, vilket igår innebar att jag gjorde det på toa på ett McDonalds... Nöden har ingen lag! ;)
 
men en halvtimme efter det ringde larmet för nässprayen som jag tar som vanligt kl 21:30, DÅ kom jag på att jag ju skulle ha halverat min dos fr.o.m. sprutdag! Så hela dagen igår tog jag dubbel dos av Suptecur...
 
Någon som vet vad som händer/kan hända när man gjort så?
Gonal-F, Gonal-F + Menopur, Gonal-F och Menopur samtidigt, Menopur, Ofrivillig barnlöshet, behandlingar vid ofrivillig barnlöshet, bloggar om ofrivillig barnlöshet, suprecur,
Läste om tipset om ny IVF-app i en tidning
 
 
Och sedan läste jag om det på bloggen på Barnlängtan
 
 
Nu har jag laddat ner den och ska prova!
 
Ett litet tips från mig till er...
Föreningen Barnlängtan, IVF-app, Ofrivillig barnlöshet, appar om graviditet, barnlängtan, bloggar om ivf, bloggar om ofrivillig barnlöshet, mobilapp,
Idag är jag och många med mig lediga. Jag önskar Alla en härlig långhelg! Och till alla er som jobbar, önskar jag er också en bra helg och hoppas att ni har ledigheter att vänta efter helgen :)
 
Kramar!
Nu är jag hemma och jag är helt slut! Det tar verkligen på krafterna sådana här dagar!
 
Det är jobbigt hos psykologen, många känslor som kommer ikapp och till ytan. Mååånga tårar. Men säkert bra på något vis ändå. Men väldigt väldigt jobbigt. Jag har ett samtal kvar om jag vill. Jag har valt att vänta, vi får se om jag ringer och bokar ingen. Kanske, kanske inte.
 
Sedan var jag hos dietisten, kändes jobbigt att ställa mig på vågen när jag visste att jag hade gått upp :( På en månad har jag hått upp 1,5 kg! Kakorna har satt sina spår :(
 
Men det finns väl logiska anledningar till varför det blivit så. Hon förklarar det så bra, nedregleringen är som en lång pms på säg två veckor. För min del har det varit svårt att "ta", det är så olikt mig att ha ett sådant sötsug, att äta massa kakor för det gör jag typ aldrig annars Som min man sa: "Det här är en helt ny sida av dig som har inte har sett tidigare". Finns det kakor hemma äter jag upp dem! Jag har väl aldrig brytt mig om kakor tidigare? Dessutom är det ett sug som inte ger med sig, visst just för stunden känns det bra, men suget ger inte med sig ändå. För det är hormonellt, tillsammans med hela situationen som gör att jag mår dåligt. Svårt att handskas med, minst sagt. För jag känner verkligen inte igen mig själv!
 
Sen hade jag heller inte denna biverkningen med sötsug på förra ivf-behandlingen. Då vaknade jag istället kl. 03-04 varje natt och kunde inte sova mer. Vilken biverkning är att föredra? Pest eller kolera? Svårigheten var att jag samtidigt som sötsuget kom också fick direktivet att börja inför "lite onyttigheter" i min kost. SOm ni förstår krockade dessa båda och jag har inte rett ut det :(
 
Men nu har vi en plan jag och dietisten! Det känns bra, vi infogar regler, Jag gillar regler :) Ett tips jag fick var att minska proteinet och öka på kolhydraterna, bättre att de kommer från potatis och pasta än från kakor. Jag ska berätta mer om detta när jag har kommit igång och när jag vet hur det funkar..
 
Jag känner lite större tillförsikt nu, hoppas att jag mår bättre när jag börjar med sprutorna på lördag. Men o jag ska utgå ifrån hur det kändes förra gången så har jag mina sämst veckor nu och nästa, först därefter kommer det bli bättre. Men som sagt, tillförsikten är större nu och jag litar till fullo på min dietist :)
Frågor om hormonbehandling inför ivf, IVF försök, IVF-klinik, Ofrivillig barnlöshet, behandlingar vid ofrivillig barnlöshet, biverkningar, bloggar om ivf, bloggar om ofrivillig barnlöshet, diet, dietist, hormonbehandling inför ivf, hormonella biverkningar, ivf, ivf-bloggar, pms, psykolog, sötsugen, vikt, viktnedgång innan graviditet, viktnedgång innan ivf, viktökning,
Tack för all pepp de senaste dagarna - ni är underbara - bästa hejaklacken!!
 
Nu är jag på väg till Sahlgrenska, ska träffa psykologen och därefter dietisten. Bävar inför vågen för första gången sedan oktober kommer vågen visa på uppåt... 
 
Skriver mer när jag åker därifrån!
Kramar till Er för ert fantastiska stöd <3

Jag mår skit är trött på hormoner. Nedstämd och trött, och hoppet har ebbat ut... :(

Bit ihop! Gaska upp dIg! Kom igen!!

 

Jag lyssnar inte på min egen hejarklackl :(

 
Ofrivillig barnlöshet, behandlingar vid ofrivillig barnlöshet, bloggar om ofrivillig barnlöshet,
Den senaste tiden tycker jag på något sätt att jag har börjat landa i situationen NU, dock blundar jag fortfarande för äggdonation.. Mycket av detta tror jag beror på att jag och min man pratar mer om detta nu, och då menar jag verkligen pratar - vi pratar om olika scenarier, vad vi känner, rädslor, sorg, önskningar osv.
 
I detta har jag trott att jag har mått bättre, har därför börjat fundera på om jag ska berätta för fler, t.ex. några nära kollegor och några nära vänner. Har trott att jag nu klarar det, att jag har fått perspektiv på det hela. Men vad händer? Jo jag har en "date" med ett gäng härliga tjejer som jag verkligen tycker om, dock känner jag inte alla av dem så bra än. I sammanhanget (som jag inte vill berätta om nu, men det var i "rätt" sammanhang) fick jag frågan av en av tjejerna:
- Men vill inte ni ha barn?
Jag svarade: "jo, jättegärna"
- Men vill inte din man det då eller?
Jag svarade, då jag förstod att hon missförstått mig "Jo det vill vi båda två. Absolut"
- Ja men vad..
Och där fick jag avbryta henne och säga "Ja, men jag klarar inte att prata om detta" och ögonen fylldes med tårar
- Oj förlåt
Jag sa att det är okej men...
 
Sedan var de jättegulliga och började prata intensivt och snabbt om att man kan adoptera, det finns andra sätt att bli förälder än biologiska barn och så vidare... Jag hörde knappt jag satt bara och försökte blinka bort tårarna och att inte bryta ihop. I huvudet hörde jag bara "skärp dig, skärp dig, sitt inte och lipa bland folk!"
 
För att förklara för er: i sammanhanget kan jag förstå att frågan kom (som hade var helt okej om bara ordet "inte" hade sturkits från: vill inte ni ha barn?), det var inte en elak fråga, den var snäll och jag uppfattade den så. Jag blir så besviken på mig själv att jag är så himla känslig! Varför kan jag inte prata om detta? Vaaaarför?!
 
Att de andra började prata bort det hela och kom in på adoption var väl för att det förstod att jag inte klarade av det, de förstod väl att jag är ofrivilligt barnlös, de tror (precis som jag gjorde tidigare) att "man kan ju alltid adoptera" och ville väl visa att de ställer sig positiva till detta och mig om det blir något som sker i mitt val. Något var de ju tvugna att säga för att det inte skulle bli pinsam tystnad, jag förstår och tycker de var gulliga som försökte.
 
I huvudet jänner jag mig nu redo att berätta och öppna upp, få fler att förstå vad vi faktiskt går igenom, men i hjärtat och själven orkar jag inte, då gråter jag bara. Hatar att gråta.
Ofrivillig barnlöshet, adoption, bloggar om ofrivillig barnlöshet, ledsen, äggdonation,
Idag fick jag veta att en ung tjej på företaget har fått missfall. Sorgligt. Jag har ingen aning om hur långt gången hon var och inser även att jag har ingen aning om hur hon har haft det över huvud taget? Inte så konstigt, vi jobbar ju inte ihop. Men man får sig en tankeställare. Vad går människor i vår omgivning igenom? Vi har alla våra masker som vi sätter på oss när vi måste. Hur många av oss visar sig sårbara? Sorgen är närvarande. Men det är glädjen också. Yin och yang.
 
Ikväll visar jag extra mycket kärlek till min man, jag är oerhört lycklig att jag har honom i mitt liv
Ofrivillig barnlöshet, anonym blogg, bloggar om ofrivillig barnlöshet, missfall,
Idag på jobbet kom en som nyss har gått på mammaledighet med sin lilla dotter, bara två veckor gammal. Så underbart söt, så vacker. Och jag var sååå avundsjuk.
 
Jag höll avstånd. Vågade inte gå fram, ville inte överväldigas av önskan att plocka upp henne, hålla i hennes lilla kropp och ta in hennes underbara bebisdofter. Vad säger man, ett hugg i livmodern? Jag vet inte var, men hugger gör det i alla fall. Hugg av sorg, av längtan och av vemod.
 
Jag vill så mycket, men kan inte ens tillåta mig att gå in i de känslorna, för det känns bara som att plåga mig själv. Hur gick det med det där att vara positiv under detta ivf:et? Känns väldigt avlägset idag i alla fall :(
Ofrivillig barnlöshet, behandlingar vid ofrivillig barnlöshet, bloggar om ofrivillig barnlöshet,
Åh vad skönt att vara ledig mitt i veckan - bara ladda energi och mysa med mannen :)
 
Idag har jag fått glada nyheter från en "ivf-tjej" som har plussat för första gången!! Underbart och jag gläds verkligen helhjärtat när någon av alla oss som kämpar så hårt lyckas och får se det efterlängtade beskdet :)
 
Nästa gång är det kanske du som skriver till mig och berättar att du har fått ditt plus?
Gravid, bloggar om ivf, graviditetstest, ivf, ivf-bloggar, plus, positivt graviditetstest,