Frågor om donator inför äggdonationsbehandling

Idag fick jag meddelande om att kliniken i Finland har hittat en donator till oss. Om vi vill så kan vi börja planera behandlingen nu. Vårt önskemål var att donatorn skulle se ut så lik mig som möjligt. Donator vi fått erbjudande om har samma hud- coh ögonfärg men är kortare och har annan hårfärg.

Jag känner mig jätteosäker på hur jag BORDE känna kring detta. Första känslan var en besvikelse över att det inte stämde så bra som jag hade hoppats. Så nu har jag dåligt samvete och vet inte vad jag borde känna eller tycka? Borde jag egentligen vara strålande lycklig? Är det girigt att inte vara glad för att jag nu kan gå vidare med behandligne? Borde jag bara vara glad och tacksam för att de har hittat en donator??

Vilka önskemål kan man "kräva" för att säga ja? Detta är en behandlig jag betalar för. Klart jag måste vara nöjd. Men... usch jag vet :(

Jag har skrivit på Familjeliv med dessa fårgor  + mailat några av dem som står inför ÄD

Jag behöver stöd, råd och HJÄLP!

Libra
2013-09-16 @ 14:19:52
URL: http://www.minbebis.com/blogg/libra/

Det är ett jättesvårt beslut det här. Jag funderar det samma angående adoption. Kan man tacka nej? Kan man välja? Som du skriver, det är ju ändå vi som betalar.

Följ ditt hjärta, det är det enda råd jag kan säga.
Kram

Svar: Ja kan man? Och vilket är ödet? Vad är MENINGEN att man ska göra?? Och vad säger mitt hjärta? Jag vet inte... :(
Fertilitetsresa

JZ79
2013-09-16 @ 14:20:39

Va roligt att det händer saker!!
Vet inte hur jag ska råda eller hjälpa. Hur du än väljer så är det rätt beslut för dig.
Själv känner jag mig så desperat så skulle vi få en donator skulle jag inte ens fundera på hudfärg eller liknande. Tänker kanske annorlunda när/om vi måste göra ÄD, så svårt att råda dig.. Gör vad som känns rätt i hjärtat!! När måste du ge besked. Låt det sjunka in och prata med mannen. Förhoppningsvis får du massa bra tips och råd från de som är i samma situation.

Stor kram!!!

Svar: Problemet är att jag inte KAN lyssna på hjärtat när det känns som om huvudet ska explodera av alla frågor som hopar sig :(
Fertilitetsresa

K
2013-09-16 @ 15:41:49
URL: http://Www.alltinggar.blogspot.com

Vi har tackat nej till en donator. Du skall göra det som känns rätt för just dig.

Svar: Vad var orsaken till att ni valde att tacka nej? Hur var din MAGKÄNSLA då och efteråt/nu?
Fertilitetsresa

SH
2013-09-16 @ 15:51:14

Känner du att du kan älska barnet? I så fall - har du råd/tid att tveka?

Svar: Svar: JA! och Nej... Du är klok! Och ställer helt rätt frågor! Det är bara min oroskänsla som skrämmer mig :s Kram
Fertilitetsresa

Sindyrella1983
2013-09-16 @ 16:50:21

Jag har jättesvårt att råda dig till varken det ena eller andra, men känn efter! Det måste vara rätt och kännas bra.

All styrka till er! ♥

Svar: Måste hitta den där magkänslan bara.. Tack gumman! Hur går det för dig? Kram!
Fertilitetsresa

Fru B
2013-09-16 @ 16:57:25
URL: http://lyckanvarfinnsdu.wordpress.com

Jag kan inte råda dig att göra varken det ena eller det andra. Dock låter det inte som att du är helt nöjd med donatorn. Jag tror att det är viktigt att du får känna dig HELT nöjd, om du ska kunna trivas med ett beslut
Lycka till! Kram!

Svar: Vet inte vad magkänslan säger, det är ptoblemet :s
Fertilitetsresa

karin
2013-09-16 @ 19:31:08
URL: http://villbli3.bloggplatsen.se

Jag kan inte alls råda dig, du måste avgöra och känna själv.

Vet du vad det första jag tänkte var? På mig och min mamma. Hon har nästan svart hår, bruna ögon, "mörk hy" och är rätt kort, jag är blond med blå ögon, blek och lång. Vi är alltså utseendemässigt olika men det är ingen tvekan om att hon ändå är min mamma.

Kanske är det en dum jämförelse, jag vill bara påvisa att såna skillnader finns trots genetiska band och på det stora hela kanske det inte spelar nån roll? Jag har fått mitt utseende från pappas sida och sånt kan man ju aldrig styra eller kontrollera.

Hoppas inte att jag gjorde det värre :-/

Kram

Svar: Det är ingen dum jämförelse, men ändå en annan sak: båda din mamma och din pappas gener blandades och så blev det du - underbara du! Och det blir det spännande och kul att se hur "du " kommer se ut. Här är det bara min man och sedan donerade äggceller, då vill jag så långt det går få med kvalitéer som stämmer med mig... I annat fall kommer jag ju hoppas att det blir en kopia av min man? Du gjorde det inte värre alls, jag är glad att du skriver. Men det är just detta, det finns så många aspekter och så mycket att ta hänsyn till... och mycket att acceptera... Kramar!!
Fertilitetsresa

Emelie
2013-09-16 @ 20:44:53

Jätte svårt att råda!! Men jag skulle säga, följ din magkänsla, känns det fel så är det strunt samma vad andra tycker eller vad du "borde" känna. Precis som någon annan skrev, jag är jätte lik min pappa utseendemässigt men får mest höra att jag liknar mamma pga våra liknande personligheter. Och i sista ändan, vad du än väljer att göra, det är ditt barn som kommer kalla dig för mamma :-)

Svar: Jaa du om jag ändå bara kunde KÄNNA den. Det är precis som om huuvudet är överfullt med frågor och då får jag inte kontakt med "magen"? :(
Fertilitetsresa

Crosan
2013-09-17 @ 20:18:09

Hej! Jag följer din blogg men har aldrig kommenterat innan... Jag har själv gjort ÄD och genom det fått en dotter. Vi har gjort detta på Sahlgrenska vilket ju innebär att det är känd donator. Jag vet ju att de försökte "matcha oss" men jag vet inte hur väl de lyckades om du förstår vad jag menar. Vi kan nämligen inte få ngn info förrän dottern fyller 18 och då är det ju helt upp till henne! Vi pratade mkt om detta innan och bl.a. sa en psykolog jag pratade med att likheter kommer även från miljön. Därför liknar även adopterade barn sina föräldrar för de tar efter, mimik, röst, rörelser mm.

Det är många som säger att jag och dottern är lika. Jag blir lila "full i skratt" varje gång!;)

Säger som de andra, det ska kännas rätt i magen och hjärtat! Då blir det bäst!

Svar: Vad roligt att du kommenterar nu :) Intressant att du blir "full i skratt" och skänt att höra! Jag är rädd att det blir som ett tjuvnyp... Men så känner alltså inte du? kram
Fertilitetsresa

Ingrid
2013-09-17 @ 21:05:22

Hej hej!

Jag har börjat läsa din blogg nyligen så detta är första gången jag kommenterar.

Jag förstår att det inte är lätt. Som de andra säger så ska du självklart följa ditt hjärta. Genetiskt så är ju både längd och hårfärg såna saker som ändå blir lite hur som helst. Jag har två biologiska och genetiska syskon varav en är rätt lång, en lite mittemellan och jag är rätt så kort. Hårfärg kan också bli väldigt olika och är inte alls säkert att det blir som de genetiska föräldrarna.

Ögonfärg och hudfärg skulle ju märkas mycket mera så det var ju bra att de två var matchade.

Lycka till hur du nu än väljer att göra!

Ingrid
2013-09-17 @ 21:05:23

Hej hej!

Jag har börjat läsa din blogg nyligen så detta är första gången jag kommenterar.

Jag förstår att det inte är lätt. Som de andra säger så ska du självklart följa ditt hjärta. Genetiskt så är ju både längd och hårfärg såna saker som ändå blir lite hur som helst. Jag har två biologiska och genetiska syskon varav en är rätt lång, en lite mittemellan och jag är rätt så kort. Hårfärg kan också bli väldigt olika och är inte alls säkert att det blir som de genetiska föräldrarna.

Ögonfärg och hudfärg skulle ju märkas mycket mera så det var ju bra att de två var matchade.

Lycka till hur du nu än väljer att göra!

Svar: Hej Ingrid! Vad roligt att du läser min blogg och att du nu kommenterar :) Ja, du har rätt, de två "viktigaste" önskemålen fick vi ju, de andra vet vi inte hur de faller ut. Hon matchar mer min man än mig kan vi säga! ;) Kram på dig!!
Fertilitetsresa

M.A.
2013-09-18 @ 13:35:20

Hej, jag kan inte riktigt ge något råd tyvärr, men jag tror att jag nog hade varit "nöjd" med att veta att donatorn har ungefär samma färger som jag själv. Det är ändå det mest framträdande draget, på något sätt. Vi har gjort ÄD i sverige och här får man ju absolut inte välja och inte veta ett jota om donatorn. De sa innan att de skulle försöka matcha ögon och hårfärg. Men jag vet inte om det blev så, ingen aning. Längd och så, noll koll!! Ofta glömmer jag bort att det inte är mitt genetiska barn jag väntar. När jag kommer på det kan jag ibland bli skitskraj, helt ärligt. Känner en rädsla för hur ungen ska se ut.... alltså hade det varit mitt genetiska hade jag ju också varit jättespänd på det (och "rädsla" är att ta i, men du kanske fattar vad jag menar) men känt att jag kanske haft en aning. Nu kan det ju i princip komma vad som helst... jag hoppas att han blir lik sin far. Jag är mörk (ögon, hår och rätt "olivfärgad" hy) och känner att det kommer kännas jättekonstigt om jag får ett jätteljust barn. Alltså inte så att jag tror att jag skulle tycka mindre om det. Men jag har ju alltid sett mig med små mörka bebisar liksom. Och sen är det nog ändå så att får jag en superblond blåögd bebbe (det kan det ju bli, min man är ljus så är donatorn "bara lite brunhårig" så kan det ju som sagt bli ett ljust barn) så kommer vi få såååå mycket påpekanden om det. Men OJ vad blond han är , du som är så mörk, typ. Och jag pratar gärna med mina närmaste om att vi gjort ÄD, men inte med andra släktingar osv. Det är ändå privat. Så jag tycker donatorns färger är det viktigaste. Därmed nog inte sagt att jag skulle tackat nej om jag vetat att de inte stämde. Trots allt vill man ju bara komma igång liksom...

Svar: Åh du skriver så mycket klokt och så mycket bra!! Jag sitter och nickar instämande hela tiden :) Ja jag har förstått att det är skillnad vad man får veta om matchning mellan Sverige och Finland, och ärlogt talat vet jag inte vilket som är bäst? För det är inte lätt att veta heller... Du är gravid nu alltså? När är du beräknad? skriv gärna igen vore roligt :) Kram och lycka till!!
Fertilitetsresa

EM
2013-09-18 @ 14:02:28

Några vänner till mig har tre barn (genetiska och inom samma förhållande). Äldsta och yngsta barnet är väldigt lika varandra, med olivfärgad hy, bruna ögon och brunsvart hår. Mellantjejen är blond och blåögd och är dessutom spensligt byggd, till skillnad från de "stadiga bitarna till syskon". Vad jag vill säga med den här kommentaren är väl mest att det är svårt att förutse hur barnen kommer att se ut, vilka ärftliga drag de kommer att få. Men vackra och underbara blir de likafullt:-)
MEN självklart ska det kännas rätt att välja en donator där du från början vet att vissa fysiska drag avviker från dina. Du har ingen som helst skyldighet att tacka ja till en donator som inte känns rätt – de skäl du har är ju viktiga för dig oavsett hur någon annan värderar dem.

Svar: Tack för att du skriver detta, jag uppskattar det verkligen! Och du har rätt, det är mycket som påverkar och det kan vara många led tillbaka i generationerna. OCh inte att förglömma: epigenetiken!! Många kramar
Fertilitetsresa




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

fertilitetsresa.blogg.se

Jag och min man var ofrivilligt barnlösa i flera år, jag har mycket lågt AMH-värde ( 0,2 ) . Vi lämnade hormonbehandlingar, missfall och misslyckade ivf:er . Genom äggdonationsbehandling i Finland fick vi sommaren 2014 våra älskade tvillingar!! Nu hoppas vi att en av snöflingorna i frysen ska ge oss ett syskon ♥ ♥ ♥

RSS 2.0