Tack för alla snälla stödjande kommentarer! Men jag är säker jag är INTE gravid, fick min mens i helgen. Men alltså det här strecket spökade ju till typ allt! Och detta mitt i allt när jag skulle godkänna donatorn. Så då blev ju valet svårare såklart. Jag har ju sedan två månader tillbaka gått på medicin som skulle (eventuellt!) kunna öka chanserna för mig med lågt amh-värde att bli gravid. Fast de som har lyckats har gått på denna medicin i tre månader och jag hade bara hunnit gå på den i två månader när vi nu fick erbjudande om donator. Såklart gjorde ju detta att jag började fundera pom vi kanske skulle ge de det en månad till och se om det skulle funka i nästa cykel? Eller så var det ju det här OM jag faktiskt var gravid? Skulle jag våga säga nej till donatorn och hoppas att det faktiskt skulle leda till en hel graviditet med ett barn i slutändan?

 

Så många om... Som sedan visade sig inte spela någon som helst roll...

 

Jävla spökstreck! Bara för att jag skull få ångest bara liiite till. För jag har tydligen inte lidit tillräckligt mycket? Nej jag vet, inte bli bitter elller tycka synd om sig själv. Men som sagt: det var bara såå onödigt.

 

Men ja, jag lägger det bakom mig nu. Och helt ärligt för första gången på länge har jag faktiskt blicken riktad rakt fram, med bra mycket mer tilltro än på länge!

 

All kärlek till er fina bloggläsare ♥