(Ännu) En vännina till mig väntar barn. Jag blev verkligen glad för hennes skull, vid hennes senaste graviditet fick hon missfall i 20:e veckan. Trots detta blir jag lite ledsen. Det har inte med henne alls att göra, jag missunnar henne inte sin graviditetslycka en millisekund, men det hjälper inte - sådana glada nyheter gör mig ledsen. Jag vet att NI förstår, men jag önskar att jag inte kände såhär, jag skäms över sådana känslor. Varför, varför kan jag inte bara vara glad för henne och låta bli att blanda in mig själv och min situation?

 

Åh vad det här med barnlöshet börjar tära på mig nu :( Kanske för att ivf:en börjar närma sig? Jag vet inte, men jag känner mig bara ledsen och nedstämd. Tänker framåt, och det känns bra, jag lääängtar att få börja med hormonbehandling och få insyn och förståelse kring alla nya begrepp och symptom som alla skriver om på sina bloggar, det vill säga alla de som är igång med sina ivf:er!

 

Just nu känns det som om jag står på väntplatsen och det är dryyygt!