Ja alltså det går runt nu... Runt och runt och runt med massa frågor men väldigt få svar. Och det är nog så det ska vara just nu? Det är nu jag bearbetar allt, ältar det i mitt huvud fram och tillbaka, för- och emot. Har en bra bit kvar innan jag kan ta ett steg i riktning mot ett beslut tror jag?

 

Vad allt handlar om? Ja livet! Livet i stort, livet med barn, jobb, vardag, drömmar - allt som hör livet till!

 

Som ni vet från föregående inlägg så tänker jag mycket på syskonförsök, hur och när osv. Ibland tänker jag att det är dumt att ens försöka få fler. Varför utsätta sig? Jag är såå nöjd med det liv - familjeliv - vi lever nu. Två barn är väldigt behändigt. Och tvärtemot vad alla andra verkar tycka och tro så är det inte jobbigt att vara tvillingmorsa - det är en fröjd! Jag älskar det verkligen!! Och jag har ork och energi till över. Okej inte alla dagar, vakennätter tar ut sin rätt men i stort, det går så himla bra!! Why jinx it? Förstår ni vad jag menar?

 

Ett syskon till kommer förändra mycket. Jag har två händer, hur håller jag i tre barn? Vi måste köpa större bil. Huset är inte helt optimalt med tre barn (men det går). Kommer min kropp klara av en graviditet till? Hur attraktiv är jag på arbetsmarknaden och för potentiella arbetsgivare med tre små barn?

 

Men jag skulle så gärna vilja gå igenom det igen! Få vara gravid (och kanske att jag nästa gång inte kommer vara så rädd och orolig under graviditeten?). Förväntan, längtan... Den himlastormande känslan att få träffa sitt barn för första gången!! Och det vore så roligt att se barnet växa upp med tvillingarna, att ha en liten syskonskara. Jag älskar verkligen att vara mamma att få leva familjeliv. Det känns som om jag är skapt för detta!

 

Men OM vi ska göra syskonförsök, NÄR ska det ske? (Ja, jag måste få klartecken från läkarna först, måste ta tag i det...) Ena stunden tänker jag att jag vill ha barnen så tätt det bara går, andra stunden tänker jag att det kan vara bra om det går några år emellan. Men sen vill jag inte att vi blir alltför gamla föräldrar... Och sen är det svårt att få ihop det med jobb, blir hoppigt om jag ska in och jobba ett tag för att sedan gå på föräldraledighet igen?

 

Som sagt, tankarna svindlar...