Jag har under en tid nu funderat på vad det är som gäller ang min kost. Jag berättade sist för dietisten att jag inte har ätit något godis, någon kaka inte ätit (eller druckigt) något onyttigt sedan jag började med dieten i oktober. Hon sa då något om att jamen förr eller senare måste du det... Jag sa då att jag bestämt att jag ska äta det när jag har ett barn min famn - det var min målsättning! Sen i efterhand förstod jag inte vad hon hade menat? Jag har en lista på vad, och hur mycket, jag får äta under en dag. Där står inget onyttigt? Ska fråga om det när jag träffar henne om två veckor.. Jag kanske inte har godisförbud?
 
Med allt som har hänt är målbilden "när jag har ett barn i min famn" väldigt suddig och jag har svårt att hålla fast vid den. hursomhelst mitt mål har aldrig varit att vara en renlevnadsmänniska rättigenom, hela tiden, i alla situationer. Därför beslöt jag mig häromdagen att plocka ut 150 gr av mitt favoritpåskgodis och beslöt mig för att det är OKEJ att jag äter det på påskafton om jag vill!
 
vad händer? Jag vaknar inatt och är magsjuk. Det blir inget godis för mig. 
Godis, diet, dietist, magsjuk, påsk,
Här kommer lite frågor (som jag fick för ett tag sen) och svar:
 

Fråga ang om man måste berätta för chefen
Jag hade nog sjukskrivit mig. Och faktiskt hittat på en anledning som man kan vara hemma för en vecka. Du har ingen ledighet, eller komp du kan ta ut?
Jo jag har flex och komp som jag kan (och får) ta ut. Men jag bor ju en bit från Sahlgrenska så det tar ganska mycket tid i anspråk även om jag bara ska åka in och ta "ett snabbt ultraljud"... Hmmm ja jag får se hur jag praktiskt löser det här... Som sagt vid detta ivf:et ska det nog gå bra, men om jag har flera som väntar så...

 

Hur går det med dig träning? Tränar du mycket? Jag har inte kommit igång med min träning..
Jag tränade i stort sett inget under pulverperioden, jag orkade inte. Nu har jag fått in en bra rutin med träningen, jag har bestämt att jag ska träna 45 min om dagen. Oftast åker jag innan jobbet, kör mest styrka. Men ibland kör jag styrka hemma, typ plankan i olika former, armhävningar, utfallssteg och olika övningar med pilatesbollen Det funkar för mig Sedan är jag väldigt principfast så har jag bestämt mig så jag göra det. Mitt bästa tips: Bestäm dig, lova dig att gå till gymmet. För det är det svåraste, att ta sig dit när jag väl är där är det inga problem att träna. Men det kan vara riktigt motigt att ta sig dit... Lycka! Kram

 

Jag fick en hel del frågor när jag hade bestämt mig för att sluta med kaffe, har hållit upp i ca en månad nu…
För ett år sedan försökte jag skära ned på kaffet, men det funkade inte så bra på så vis att jag längtade efter kaffe hela tiden, så då slutade jag till slut tvärt. Höll upp i några månader, sedan började jag dricka en kopp på morgonen och så småningom två koppar om dagen. Det funkade bra fram tills jag började dieten då orkade jag inte kämpa längre utan lät mig dricka så mycket kaffe jag ville och det blev för mycket till slut... Nu har jag hållit upp i en över en månad (de första dagarna var huvudvärken hemsk!!), jag var trött som bara den i böran.. Nu går det ok.

 

Hoppas ni hade en fin bloggträff. Kände du igen någon?
Jag är också anonym här, av precis samma anledning som du. Mina närmsta vänner vet det allra mest om vad som händer mig och min sambo, men det är ni som får veta det först.
Och jag kan berätta för er här utan att bli avbruten, det är också en ganska skön känsla. Jag får skriva till punkt, sen får ni läsa :-)
Kram på dig Fertilitetsresa och alla er andra!
Ja faktiskt, en tjej - vem kunde tro?! :) Visst är det konstigt att vi berättar för främlingar först? Och i dessa främlingar ingår det kanske personer som vi känner mycket väl...? Håller med dig, jag behöver min blogg, jag måste skriva av mig. Att sedan få uppmuntrande kommentarer av läsare som du är fantastiskt! Många kramar tillbaka till dig :)

 

Vill iaf få sagt att jag återigen blir så inspirerad och imponerad av dig som är så duktig med vikten!! Jättebra jobbat att du fortsätter gå ner :-D Du äter väl "bara" mat nu??? inget pulver? Hejja dig!
Jajamen jag äter bara vanlig mat, välbalanserad och så väger jag allt. Om jag inte kan väga så har jag rätt bra "ögonmått" nu - känns bra och säkert :)

 

 
Bloggträff, Ofrivillig barnlöshet, anonym blogg, behandlingar vid ofrivillig barnlöshet, bloggar om ivf, bloggar om ofrivillig barnlöshet, bloggkommentarer, bloggläsare, fertilitetsresa, forskningsrön, forskningsstudie, frågor, frågor och svar, frågor på bloggen, kaffe, koffein, ofrivillig barnlöshet, ofrivilligt barnlös, ofrivilligt barnlösa, pulverdiet, sahlgrenska universitetssjukhuset, sjukskrivning, träning, vikt, viktminskning, viktnedgång, viktnedgång innan graviditet, viktnedgång innan ivf, viktreducering,
Svaret är nej. Vi kommer inte godkännas som adoptivföräldrar. Min man är för gammal (47 snart 48 år). Socialen har verkligen ansträngt sig och kollat runt. De har kontaktat andra kommuner, socialstyrelsen och kollat domstolsbeslut (finns beslut i regeringsrätten där det är par som stridt för att få adoptera trots ålder i ett av fallen hade mannen precis fyllt 42 år). Sveriges lag har åldersgräns, att länderna inte har det hjälper inte oss då de kraven inte stämmer med vår lag.
 
Vad det gäller adoption har vi nu bara två "chanser/möjligheter":
1. En förälder/ett föräldrarpar ber om att vi ska bli adoptivföräldrar till deras barn. Eller dödsfall inom släkten som gör oss lämpliga som adoptivföräldrar
2. Jag skiljer mig från min man och adopterar som ensamtstående.
= Vi blir inte adoptivföräldrar.
 
Så nu vet vi att adoption inte är ett alternativ för oss. Denna gång blev min man ledsen, han känner att det är han som berövar mig ett barn. Jag ser det inte så. Men visst är det "komiskt" ändå? Min man har perfekta spermier för att göra barn natruligt men är för gammal för att adoptera. Jag har ålder för att kunna adoptera men har inte ägg för att kunna bli gravid naturligt.
 
Den som ändå kunde sia om framtiden...
Information om adoption, Ofrivillig barnlöshet, Sveriges lag, adoption, adoptionsländer, bloggar om ofrivillig barnlöshet, domstolsbeslut, maxålder, ofrivillig barnlöshet, ofrivilligt barnlös, ofrivilligt barnlösa, regeringsrätten, soc, socialen, socialstyrelsen, socialtjänsten, åldersgräns adoption,
Grrr hade skrivit ett låångt inlägg och sedan vet jag inte riktigt vad som hände, men det verkar som om jag har raderat det på något vis?
 
Jahapp, då får jag väl försöka återminnas då, fast lite kortare...
 
Igår när jag kom hem hade vi fått två tjocka kuvert på posten, det var infomaterial från ffia - Familjeföreningen För Internationell Adoption och bfa - Barnen Framför Allt:
 
 
Nu i eftermiddag ska vi få samtal från soc. för att få reda på om det är någon mening med att vi försöker bli godkända som adoptivföräldrar. Nu när jag har läst en del har jag i alla fal hittat ett land som uppger ingen maxålder och sedan finns det länder som har en "sammanslagen ålder":sgräns, tex. max 105 år sammanslagen ålder (dock får ena partern högst vara 55 år) och den klarar vi ju då blir man godkänd att adoptera barn i förskoleåldern. Så ja lite att fundera på, men också argument till soc. beroende på vad de säger....
 
I detta sammahang skulle jag också vilja förtydliga ang det jag skrivit tidigare om Djungel av krav på adoptiivföräldrar i ett tidigare inlägg. Det jag skrev där var exempel på krav som något/ra av länderna ställer på adoptivföräldrarna, de är inte specifika krav som samtliga länder ställer (ex:. bevis om ifertilitetsdiagnos har jag bara sett på ett ställe). Men såhär är det när jag funderar, ostrukturerat, en hel mass på en gång, med ord jag hakar upp mig på och därmed påminns om och försöker komma underfund med... Det är enfdjungel av frågor, misstro och uttryck i mitt huvud - och det är det ni läser här!
 
Inte konstigt om ni också blir snurriga... ;)
 
Så det är mycket att sätta sig in i, om vi nu ska göra det, återstår att se efter vi pratat med soc...
 
 
Barnen Framför Allt, Familjeföreningen För Internationell Adoption, Information om adoption, Ofrivillig barnlöshet, behandlingar vid ofrivillig barnlöshet, bfa, bloggar om ofrivillig barnlöshet, ffia, krav, medgivande, ofrivillig barnlöshet, ofrivilligt barnlös, ofrivilligt barnlösa, soc, åldersgräns adoption, åldersregler,
Igår berättade jag för en av mina andra "chefer" (han är inte min chef egentligen men andras chef) om att jag och min man vill ha barn, att vi inte har lyckats, om ivf, äggdonation, adoption med mera.. Det var jobbigt inledningsvis att berätta men han tog det så bra, sa så kloka saker. Och vet ni? Det kändes faktiskt såå mycket bättre efteråt Som en börda lättat, det var skönt att prata med honom om det och jag var väldigt lättad efteråt!
 
Andra gånger jag har berättat för "folk" om detta så har det mer känts skönt att ha det avklarat, men med honom kändes det bra. Kanske för att han betyder mycket för mig och jag värdesätter hans åsikt? Jag vet inte, men jag är nöjd. Och lättad.
Ofrivillig barnlöshet, adoption, behandlingar vid ofrivillig barnlöshet, bloggar om ofrivillig barnlöshet, chef, ivf, ofrivillig barnlöshet, ofrivilligt barnlös, ofrivilligt barnlösa, äggdonation,
På förmiddagen hade jag telefontid med läkaren, som jag inte har pratat med sedan ägguttaget. Vi hade ett bra samtal och förklarade också en del kring AMH-värdet. Det värdet avgör först och främst hur lätt/svårt man stimuleras av hormonerna. I mitt fall hjälper det i stort sett inget att behandlas med hormoner, därför fungerar inte ivf för mig. Jag frågade henne om mitt låga AMH-värde är orsaken till vår ofrivilliga barnlöshet, men det är det inte. Vi är oförblir "oförklarligt barnlösa". Hmm...
 
Hon frågade om vi vill att hon skickar remiss för att skriva upp mig (oss) på äggdonationskön. Jag sa ja. Väntetiden är runt 2 år. Det är bara att hoppas att den inte är längre för då finns det risk att jag blir för gammal, man får inte ha fyllt 40 år för att få ägg... Så hon ska skicka remiss och vi ska få bekräftelse på att den kommit in. SÅ nu väntar vi på det.
 
Jag frågade om hon kan rekommendera någon annan behandling som v kan göra privat. Hon sa då att de har inget problem med att vi går privat men frågan är hur det ska hjälpa? Hon förstod att vi vill försöka mer och det är helt okej det påverekar inte vår tid i kön. Hon sa att vi fortfarande har chans (om vi har stor tur) att bli gravida på naturligt vis, så om vi orkar hålla på med ägglossningstickor så kan vi satsa lite extra runt den tiden. Man skulle  ev. kunna göra ägguttag vid naturlig cykel. Och man skulle kunna testa några fler ivf:er och hoppas på 2-3 ägg. Men som sagt de bedömer inte att vi (dvs. jag) har någon rimlig chans att bli gravida själva och det är också anledningen till att de sätter upp osspå äggdonationskön. Nu har vi tid att fundera på det. Läkaren kommer att boka in ett nytt möte med oss och berätta mer om hela den processen. Det känns bra.
 
Tyvärr glömde jag fråga henne om DHEA och Prasteron - attans! Så jag får maila om det och se om jag får något svar...
AMH värde 0,2, AMH-värde, DHEA, Frågor om hormonbehandling inför ivf, IVF försök, IVF-klinik, Ofrivillig barnlöshet, behandlingar vid ofrivillig barnlöshet, bloggar om ivf, bloggar om ofrivillig barnlöshet, frågor om ivf, hormonbehandling inför ivf, hormonstimulering, information om ivf, läkare, lågt AMH-värde, ofrivillig barnlöshet, ofrivilligt barnlös, ofrivilligt barnlösa, oförklarligt barnlösa, prasteron, privat IVF, privatklinik, telefontid, äggdonation, äggdonationer, äggdonationskö, ägguttag, åldersgräns äggdonation,
Så var denna helgen snart slut. Jag ska börja jobba igen imorgon, om än halvtid. Hade först tänkt att jobba halva dagar, men det är svårt att få ihop agendan med redan inplanerade möten så det får nog bli lite olika vecka för vecka. Denna veckan jobbar jag heldagar måndag tisdag och sedan halvdag på onsdag. Tror jag. Såhär långt har i alla fall min chef varit väldigt förstående och det är skönt. Jag har berättat det mesta men inte allt, man behöver ju inte gå in på detaljer eller orsak om man säger så. Sedan vet jag ju inte vad detta kommer att innebära för oss och hur det kommer påverka mitt arbete? Kommer jag att vara borta mycket? När i så fall? Vart ska jag? Och en mängd andra frågor...
 
Det snurrar verkligen i huvudet! Som person försöker jag snabbt strukturera upp min tillvaro coh är väldigt lösingsfokuserad. Men det funkar ju inte i detta fall, för det är så fruktansvärt lite som jag kan göra?! Jag får mest stå vid sidan om, invänta svar och bara acceptera det andra bestämmer eller säger till mig :(
 
Jag vill påverka! Men kan inte.
 
Så jag försöker istället göra som psykologen sa. Inte ta några beslut, inte leta för mycket, låta själen läka och hela jag att landa. Lättare sagt än gjort... Jag kollar fortfarande upp, jag sufrar, kollar trådar, letar organisationer. Men lugnare, Och jag driver inte varje fråga så långt som jag kan.
Exempel: Soc. ska återkomma till oss på onsdag, till dess bad de oss kolla vad länderna säger om ålder etc som gäller för oss. Så jag har kollat olika organisationer och länder och hittar olika krav. Alla länder har krav, men de skiljer sig åt, en del krav är väldigt specifika som t.ex:
* Kristen tro
* Intyg av minst en av makarna infertilitetsdiagnos
* Minimiålder: 25 år
* Maxålder: 42 år
* Minst 3 års äktenskap
* m m...
 
Men jag har hittat några (få) länder som kanske skulle kunna fungera för oss? Jag httade till och med ett land där det stord: "Maxålder: ingen" Men jag tar inte ut något i förskott, jag ska vänta och se vad soc säger... Det är en djungel och det är ingen mening att gå in i den förrän dess jag vet att jag har tillträde till andra sidan, så nu går jag i utkanten och tittar in i djungel, det är mest mörkt men med några ljusstrimmor?
Ofrivillig barnlöshet, adoption, adoptionsländer, behandlingar vid ofrivillig barnlöshet, bloggar om ofrivillig barnlöshet, chef, djungel, frågor, länder, maxålder, ofrivillig barnlöshet, ofrivilligt barnlös, ofrivilligt barnlösa, organisationer, psykolog, regler, sjukskrivning, åldersgräns adoption,
Vi fick inget riktigt svar igår, de ska kolla upp med fler (chefer) och återkomma till oss på onsdag. Fram till dess uppmanades vi att kolla upp vad de olika länderna säger. En del länder har mer specifika regler för de som adopterar, t.ex. att de ska vara religörsa mm. men även en egen högsta ålder-regel. SÅ nu går jag igenom länderna på Adoptionscentrum.
 
 
Försöker att inte titta på andra saker, för jag vill verkligen inte sätta mig in i detta och sedan få beskedet att det inte är någon mening.
 
Men ni som ÄR insatta i adoption, vilka webbsidor rekommenderar ni?
Adoptionscentrum, Ofrivillig barnlöshet, adoption, adoptionsländer, bloggar om ofrivillig barnlöshet, information om ivf, länder, regler, webbsidor, ålder, åldersgräns adoption, åldersregler,
Idag ska vi få reda på av soc. om det överhuvudtaget är någon mening att vi försöker bli godkända som adoptionsföräldrar? Vi får se, jag berättar när jag vet mer...
adoption,
Mötet igår med psykologen gick bra, förutom att det var jobbigt att lipa konstant i en timma! :s
 
Det var med helt nya ögon jag denna gången gick in på Reproduktionsmedicin. Det var många i väntrummet och jag tänkte vad olika allas sinnesstämning säkert är? Jag kom ihåg första gången jag och min man var här, då var vi nästan fnittrigt förväntasfulla, spända och glada - det här var ju något vi såg fram emot! Sedan har jag varit där flera gånger själv för att ta ett prov eller får reda på ett provsvar och då har jag varit nervös. Sist vi var här min man och jag var det med nerverna utanför och magen i uppror. Denna gången var det bara med ledsamhet jag satt där och väntade bara på att bli uppropad och gå därifrån :(
 
Jag har brottats en del med det här att gå till psykologen, jag menar jag vet ju varför jag är ledsen? Att prata om det ger mig inte ett barn. Psykologen som heter Stina förstod och sa att ja det är ju terapin belir ju annorlunda i detta fallet än om tex. det handlade om att ta sig ur en depression. Men nu denna första gången handlade det mest om att jag ska tillåta mig att vara ledsen (vilket jag inte gör för jag hatar att gråta!) och att sätta ord på mina känslor. Hon bad mig nu att försöka sluta styra upp allt, och försöka hitta lösingar coh alternativa metoder/behandlingar etc. och försöka landa  i hela situationen. Jag sa att jag faktiskt redan har styrt upp en del, har inplanerade telefonmöten och klinikbesök.. Hon sa att det var ok, det är bra att göra lite såsom att sätta upp oss på äggdonationskön som vi har gjort det var bra, beslut ligger ju minst 1,5 år framåt i tiden. Stina sa att vi kan göra det vi planerat såhär långt men sedan måste vi vänta lite, vi kan inte fatta beslut när vi befinner oss i kris. Och det är det jag gör, jag har förstått det nu, jag är mitt i en livskris. Allt jag trott och förväntat mig stämmer inte, jag har föörlorat min självbild och jag vet inte vad jag ska ta vägen. Stina sa att nu måste själen få återhämta sig, jag måste ladda med energi och sluta fundera över olika val och alternativ.
 
Från och med i dag är jag sjukskriven på halvtid, det är bra att gå tillbaka till jobbet (vilket jag ska göra imorgon), men att kanske försöka se om jag kan få lite mer skrivjobb och slippa de sociala bitarna (som jag räds för). Det känns okej, jag ska förvalta min tid och koncentrerar mig på positiv energi.
 
När jag satt i väntrummet gick det förbi en tjej jag har pratat lite med tidigare, det ser bra ut för henne det gör mig glad. Hon frågade hur det går för mig "inge vidare" svarade jag och kände ledsamheten sluta sig om mig. Undrar hur det kommer gå för dem? Hon kanske blir mamma i början på 2014? Hoppas det. Jag hoppas det för alla som är ofrivilligt barnlosa - ett barn.
Ofrivillig barnlöshet, behandlingar vid ofrivillig barnlöshet, bloggar om ofrivillig barnlöshet, depression, ledsen, livskris, nedstämd, ofrivillig barnlöshet, ofrivilligt barnlös, ofrivilligt barnlösa, psykolog, reproduktionsmedicin, sjukskrivning, självbild, väntrum,
Det har varit omvälvande dagar och veckor och jag har svårt att se "vår väg" i allt, detta samtidigt som jag är ledsen mest hela tiden och gråter mycket. Jag tycker inte om att gråta :(
 
Dietisten var den första som frågade om jag kunde tänka mig att träffa psykologen, sedan ringde barnmorskan upp en extra gång och bad mig överväga det. Till slut inser jag att det kan vara bra att "testa" i alla fall. Så nu är jag åter på väg till Reproduktionsmedicin på Sahlgrenska. Jag kan inte göra några behandlingar men jag kan tydligen prata och gråta här? Så konstigt allt har blivit, inget är vad jag trodde det skulle bli :(
Ofrivillig barnlöshet, behandlingar vid ofrivillig barnlöshet, bloggar om ivf, bloggar om ofrivillig barnlöshet, ledsen, nedstämd, ofrivillig barnlöshet, ofrivilligt barnlös, ofrivilligt barnlösa, psykologiskt välbefinnande, reproduktionsmedicin, sahlgrenska universitetssjukhuset,
Äggdonation, ett stort ord som rymmer så mycket. Ett ord jag aldrig trodde att jag skulle behöva ta i min mun, ett begrepp jag aldrig trodde att jag skulle behöva informera mig om, en behandling jag aldrig överhuvudtaget trodde att jag skulle ställas inför. Det har jag gjort nu.
 
Hur långt är vi beredda att gå i vår längtan till ett barn?
 
Allt i denna (fertilitets-) resa gör att man funderar kring existensiella frågor. Och det är jobbigt, allt ställs på sin spets. Man tvingas tänka på saker man inte vill och man ställs inför beslut man inte vill ta. Dessutom har jag allt för lite kunskap om allt det här!
 
Vill du veta mer hittade jag  information om äggdonation via SLL...
 
 
Någonstans i början av vår ofrivilliga barnlöshet började jag fundera på olika alternativ om vi inte kunde bli gravida på naturligt sätt. Jag tänkte på ivf och adoption, ja sen tänkte jag inte så mycket mer? Efter vi varit inne i vårdkarusellen ett tag och jag började läsa andra bloggar blev jag oerhört rädd när jag kom in på en blogg som handlade om hur personen kämpade för att bli gravid genom äggdonation, om par som åkte till klinik i Finland - allt för att de så gärna vill få barn. Jag blev rädd att läsa detta och blundade och önskade att jag aldrig skulle komma dithän, att jag aldrig skulle behöva ta beslut kring äggdonation. Längre in i karusellen försökte jag prata med min man om detta, men det ville han inte, han ville koncentrera sig på där vi var och inte tänka i sådana banor än.
 
Förra tidagen då jag gjorde ultraljud som visade på bara en äggblåsa fick jag prata med läkaren, då kom det fram att de nog inte skulle erbjuda mig några fler ivf då "metoden bygger på att man får fram minst 3-4ägg". Jag fick då också veta att om vi vill skriva upp oss på äggdonationskön (som är på 1,5-2 år) måste jag göra det nu innan jag fyller 38 om några månader. Vi hinner inte göra fler behandlingar innan jag blir 38. När man står i kön får man heller inte göra några behandlingar. Skruvstäd!
 
Vad kan vi då göra? Vi kan göra behandlingar privat som vi betalar för själva. Men det är inte så lätt de flesta privata IVF-kliniker utför inga ivf om kvinnan har ett amh-värde under 1,0 (jag har 0,2). Adoption är inget alternativ för oss då min man är för gammal, eller ja det verkar så i alla fall, vi ska kolla upp den saken en gång till för att vara riktigt säkra. Vi kan vänta två år och hoppas på en äggdonation inom den svenska vården. Vi kan söka oss utomlands för äggdonation (eller ivf?). Det finns olika "försöksmediciner" som man kan ta till, försöka få, köpa på egen hand.
 
Ja det finns fler alternativ. Men frågorna med dem är otroligt många. Kostnaderna kan också bli enorma! Ja jag säger inget om det, kan vi få ett barn är jag beredd att göra vad som helst! Men tänk om vi gör "vad-som-helst" men det blir inget barn ändå?
 
Vad är ett liv utan barn? Jag vill inte veta.
 
AMH värde 0,2, AMH-värde, Gravid, IVF-klinik, Ofrivillig barnlöshet, adoption, behandlingar vid ofrivillig barnlöshet, bloggar om ofrivillig barnlöshet, existensiella frågor, fertilitetsresa, ivf-klinik Finland, lågt AMH-värde, ofrivillig barnlöshet, ofrivilligt barnlös, ofrivilligt barnlösa, privat IVF, äggblåsa, äggdonation, äggdonation Finland, äggdonation via SLL, äggdonationer, äggdonationskö, åldersgräns äggdonation,
Alltså jag är helt snurrig i huvudet :(
 
Igår var jag supereffektiv blandat med måånga tårar. Jag sörjer, försöker få ihop och förstå min livsbild, samtidgt som jag försöker påverka hur det ska bli och letar och luskar på internet i bloggar, studier, föreningar och organisationer för att få så mycket information jag bara kan!
 
Jag har fått underbar hjälp från en bloggläsare (TACK Anne), om DHEA, kost, äggdonationer, länkar på Familjeliv, kliniker i Finland med mera. Jag ska snart skriva mer om detta och berätta!
 
Därutöver har ringt och ringt och ringt till kliniker, personal m.fl. Allt för att bli klok på hela situationen och förstå vad vi kan satsa på, om vi överhuvudtaget kan göra något?
 
Hmm jag ska försöka samla mina tankar lite bättre , i ett nytt inlägg...
Anne utan e, DHEA, Familjeliv, Ofrivillig barnlöshet, behandlingar vid ofrivillig barnlöshet, bloggar om ivf, bloggar om ofrivillig barnlöshet, bloggläsare, kostråd, ofrivillig barnlöshet, ofrivilligt barnlös, ofrivilligt barnlösa, underbara bloggläsare, äggdonation, äggdonationer,
En av mina bloggläsare tipsade min om Föreningen barnlängtan för ett tag sedan
 
 
Och förra veckan valde jag att bli medlem, det verkar väldigt bra,
vill du läsa mer om barnlängtan så klicka här !
 
 
Föreningen Barnlängtan, barnlängtan,
Barnmorskan ringde mig nyss, hon är så snäll, det var skönt att prata med henne. Läkaren kommer ringa mig senare i veckan..
 
Men nu tar det slut, jag erbjuds inga fler behandlingar. Och jag känner mig också helt slut.
Och fullständigt tom :(
...och de hade "inga glädjande besked", det var bara att vända hem igen :(
Nu sitter vi i bilen på vår färd till Sahlgrenska. Tiden går låångsamt till kl. 12 och jag är livrädd att telefonen ska ringa!! :s
De senaste dagarna har varit väldigt omtumlande och anspänningen hög så nu är jag känslomässigt trööött! Men det gör inget, och jag gör inget heller, jag går mest och skrotar tittar på film och bara ÄR - precis som jag lovade mig själv att vara under min ledighet :)
 
Och det är tur jag är ledig, det hade varit nästintill omöjligt att arbeta denna vecka i en sådan här känslomässig bergochdalbana! Det är det speciella med hela "ofrivilligt-barnlös-grejen" - hela tiden ställs man inför nya saker, hela tiden tar man steg man inte visste fanns och framförallt ställs man inför frågor man aldrig någonsin trodde att man överhuvudtaget skulle behöva fundera på. :(
 
Sådana frågor ställdes jag inför i tisdags, när hela min värld rämnade (för så kändes det verkligen), jag är ännu inte beredd att gå in i de frågorna/tankarna och jag vill heller inte berätta om dem än. I alla fall inte förrän jag vet hur det går imorgon... Men jag vill av hela mitt hjärta tacka er för ert stöd (jag vet att jag tjatar men det betyder så oerhört mycket)! Och ni som har lite mer kunskap än andra om just mitt problem, som erbjuder er hjälp - alla ni är fantastiska!!
 
Imorgon ja... Oj, spänningen är stor! Förhoppningen är att ägget blivit befruktat och nu delar sig som det ska. Vi är inbokade på återinföring av ägg imorgon söndag efter lunch. MEN personalen börjar jobba igen först kl. 12, vilket innebär att de först då vet om ägget befruktats och delat på sig. Vilket innebär att om det INTE har lyckats i petriskålen så vet de inte det förrän efter kl 12 imorgon och först då ringer de och meddelar att återinföringen ställs in... Vi bor en bra bit ifrån Sahlgrenska och strax efter 12 har vi kört mer än halva vägen för att ta oss till SU, att få ett samtal efter halva vägen och vända hem igen vore förödande!
 
Jag vill hoppas och tro, och gör det även emellanåt, men fjärilarna i magen är väldigt påtagliga...
IVF försök, IVF-klinik, IVF-patienter, Ofrivillig barnlöshet, assisterad befruktning, befruktat ägg, behandlingar vid ofrivillig barnlöshet, bloggar om ivf, bloggar om ofrivillig barnlöshet, bloggläsare, celldelning, information om ivf, ivf, ivf-bloggar, lovebombing, ofrivillig barnlöshet, ofrivilligt barnlös, ofrivilligt barnlösa, petriskål, planering ivf, underbara bloggläsare,
Jag vet att jag tjatar men ni läsare är helt fantastiska - ni lovebombar mig och jag vill lovebomba er tillbaka!!
 
Ända sedan jag började blogga har jag svarat tillbaka på varje kommentar. Men de senaste dagarna har jag inte suttit så mycket vid datorn och kommentarerna har också ökat nu när jag har behövt dem extra mycket - TACK - så nu har jag många att tacka enskilt, närmare bestämt
71 kommentarer!!
 
Vad har jag gjort för att förtjäna er och ert underbara stöd?
 
 
Den senaste tiden har jeg heller inte surfat runt som jag brukar och läsa andra bloggar om alla ni andra som kämpar - för vi är många! Men så är det ju, ibland har man alldeles nog med sig själv och sin egen sorg. Det betyder ju inte att jag slutar bry mig om er eller slutar tänka, hoppas och tror på er lycka! Men nu känner jag mig så pass stark att jag kan ta in vad som händer i era liv, så nu ska jag läsa och svara ikapp! Nu är det min tur att ge er som behöver det stöd och pepp :)
 
Kramar!!
Ofrivillig barnlöshet, bloggar om ivf, bloggar om ofrivillig barnlöshet, bloggkommentarer, bloggläsare, ivf, ivf-bloggar, lovebombing, ofrivillig barnlöshet, underbara bloggläsare,
Tack underbara ni för era lyckönskningar tummar & tår som hållits för oss! Får jag be Er att fortsätta hålla dem? För det fanns ETT ÄGG och just nu träffar det massor av små simmare och jag hoppas att det släpper in en simmare! Planen är att allt går vägen, vi är bokade för återinföring på söndag strax efter lunch!! 
 
Vill hoppas men vet inte om jag vågar? Snälla fortsätt håll tummarna för oss!!
 
Massor av kramar och tack för ert ovärderliga stöd <3
Sitter i bilen på väg till Sahlgrenska... Fastande och hungrig! Vi ska vara på plats kl 08:30, äggplock beräknat kl 9:30 - så tänk på mig på din morgonfika ;) Och håll tummarna för oss vi behöver det!!
 
Tack för alla Er fina bloggläsare <3
Många tankar, många tårar... Men faktiskt också insikten om att det finns en chans imorgon! Jag vill hoppas jag vill tro :)
Hur det gick igår? Inte bra :(
 
Jag kom in till läkaren och fick snabbt hoppa upp i stolen, hon kollade vänster äggstock först där fanns en blåsa, sedan "bökade" hon runt rätt länge på höge sida, men där fanns inget.
 
EN ÄGGBBLÅSA - EN :(
 
Efteråt satte vi oss vid skrivbordet för att prata. Hon sa att det var som de trott att det finns inte mycket aktivitet i mina äggstockar, både ultraljudet vid första besöket och mitt låga (nästintill obefintliga) AMH-värde, men "nu har vi gått såhär långt så nu tycker jag att vi tar ut den". Jag frågade om det hde gjort någon skillnad om jag hade gått på 450 enheter från början istället för 300 den första veckan. Hon sa att 300 är den högst dosen, i undantagsfall kan de höja till 450 vilket de hade gjort för mig eftersom det i stort sett inte hade hänt något på 300 men det finns inte högre dos att få.
 
Jag frågade hur vi gör till nästa gång då? Då sa hon att det blir nog inga fler försök för mig. "Metoden bygger på att man får ut 3-4 ägg minst" och det kommer jag inte få. Då kröp det fram att om det inte var för att jag var med i studien och att jag "kämpat så fantastiskt med att gå ned alla de här kilona" hade jag nog inte fått göra något IVF-försök, men nu ville de göra ett försök i alla fall. Som ni förstår var jag ordentligt ledsen vid det här laget. Jag frågade om det är helt uteslutet att göra ett andra försök? Hon ville inte att vi skulle prata om det nu utan i så fall efter att vi vet hur det här går. Det KAN ju gå med denna enda lilla (16 mm) äggblåsa - OM de får ut ett ägg från den - OM det ägget blir befruktat - OM det befruktade ägget delar på sig som det ska - OM det fastnar vid återförandet - DÅ kan jag bli gravid.
 
Men realistiskt är det väldigt liten chans :(
 
Så vad har vi då för möjligheter? Ja detta försöket få vi hoppas allt vad vi kan på!! Annars är det att sätta upp oss på listan för äggdonation. Men man får inte ha fyllt 38 år för att sätta upp sig på listan, vilket jag gör om några månader. Jag hinner alltså heller inte göra ett andra ivf om jag vill skriva upp mig på listan  :(
 
Jag har mer att skriva om detta egentligen, men jag orkar inte nu, skriver igen när jag behöver få ur mig...
 
Efter läkaren fick jag träffa en barnmorska inte samma som jag har träffat tidigare men den som kommer ta hand om  mig på fredag på ägguttaget. Läkaren gick och hämtade henne och sedan när jag kom ut i korridoren förde hon mig till ett avskilt samtalsrum. Då kändes allt helt overkligt, jag var såå omtöcknad då, det kändes knappt som om jag gick på golvet. Jag vet att barnmorskan höll mig i armen och riktigt förde mig till rummet. Jag vet inte vart  jag hade tagit vägen om hon inte gjort så? Men jag ville vara bort bort bort - bort från alla människor lägga mig någonstans och gråta till dess jag inte fanns mer :(
 
Barnmorskan var bra, hon informerade mig om nya sprutan (ägglossningssprutan), hur jag ska ta de andra medicinerna, tider som gäller på fredag med mera. Efter en stund blev min ordinarie barnmorska ledig och då kom hon. Vi pratade lite och hon var ledsen för min skull, tyckte det var orättvist eftersom jag har kämpat så hårt. Men ja, det här är ju aldrig orättivist? Men vad säger man? Vad kan man säga? Jag bara grät och grät, samtidigt önskade jag att jag bara kunde komma hem på ett ögonblick, ligga i soffan och gråta. Men jag fick samla mig så mycket jag kunde och sedan ut bland folk igen. Till apoteket för att hämta ytterligare en Gonal-F spruta på 450 IE, sedan spårvagnen till city, där jag missade mitt tåg med 30 sek och fick vänta en timma på nästa.
 
Väl hemma mötte maken upp och sedan blev det många tårar och många tankar fram och tillbaka till var vi står, vart vi vill och vad vi är beredda att göra. Så stora frågor,  så många önskningar, mitt i all kärlek - vad hände?
300 enheter, 450 IE, 450 enheter, AMH värde 0,2, AMH-värde, Frågor om hormonbehandling inför ivf, Gonal-F, IVF försök, IVF-klinik, IVF-patienter, barnmorska, bloggar om ivf, forskningsstudie, frågor om ivf, hormonbehandling inför ivf, högsta dagliga dos, information om ivf, ivf, ivf-bloggar, lågt AMH-värde, planering ivf, statistik IVF, ultraljud, viktminskning, viktnedgång, viktnedgång innan graviditet, viktnedgång innan ivf, ägg, äggblåsa, äggdonation, äggdonationer, ägginsättning, ägglossningsspruta, äggplock, äggreserv, äggstockar, ägguttag, åldersgräns äggdonation,
Sitter och väntar på att få komma in på ultraljud och blir mer och mer nervös ju mer klockan tickar på... Maken hade svårt att ta ledigt och jag sa att jag klarar det på egen hand. Fast nu är det riktigt nervigt....
bloggar om ivf, ivf, ultraljud,
Hej fina läsare (som börjar bli så många :):) )
 
Just nu sitter jag och försöker jobba undan så mycket jag kan, imorgon går jag på ledighet - LEDIGHET - jag ska inte svara i jobbtelefonen, inte gå in i mailen och försöka koppla bort jobbet så mycket det går...
 
Imorgon är det inga problem att koppla bort jobbet i alla fall, då ska jag till Sahlgrenska - då tänker jag inte på jobbet, då snurrar det av andra tankar i huvudet :) Först ska jag ta blodprov för att mäta Östradiolvärdet och sedan ska jag göra ultraljud. Här kommer mina frågor till er som jag hoppas få svar på: Vad händer vid ultraljudet? Jag förstår att de tittar på äggstockarna och (förhoppningsvis!!) äggblåsor hur väl de har mognat/hur stora de är (vilken vokabulär används egentligen?) för att kunna beräkna tid för ägguttag.
 
Men vad händer? Vad har jag att vänta? Och hur lång tid därefter brukar man få gör ägguttag? Ojoj det här är så nervöst spännande! Jag har en liten gnagande sufflör längst bak i huvudet som pratar om att "tänk om det inte finns några ägg - inga alls?!" men jag försöker skjuta bort den...
 
Hoppas ni kan svara på mina frågor och göra mig mer förberedd :) På tal om det, finns det några frågor jag bör ställa?
 
Kramar till Er Alla <3
blodprov, bloggar om ivf, bloggar om ofrivillig barnlöshet, bloggläsare, frågor på bloggen, ledighet, ultraljud, underbara bloggläsare, ägg, äggstockar, ägguttag, östradiol, östradiolvärde,
Här kommer lite nya frågor & svar - trevlig söndag alla fina :)
 

Efter eran utredningen tog det då ett år eller ett år från att ni haft första ivf besöket, efter ni ställt er på kö för ivf?
Vi tog kontakt med vårt sjukhus i oktober 2011, vi fick komma på första besök i februari 2012, utredning fram till augusti 2012. Vi fick diagnosen "oförklarligt barnlösa" (fast nu är det inte oförklarligt längre..) i normala fall får man då försöka få barn själva i ett år, men pga. av min ålder (född -75) så skickade de remiss till Sahlgrenska på en gång, annars hade det alltså gått ytterligare ett år...

Vi fick komma in tidigare till Sahlgrenska pga. att jag gick med på att vara med i forskningsstudien, vårt första besök där var i oktober 2012.

Jag startade min hormonbehandling i feb, vilket innebär första ivf-försök nu i mars. Men den här tiden i slutet har snabbats på pga. att jag är med i studien, annars hade det tagit ännu längre tid! Så från att vi sökte för att vi inte lyckas bli gravida har det tagit ett och ett halvt år, sedan vi kom på första besöket (innan utredningen) över ett år och sedan första besöket på Sahlgrenska (efter utredningen) nästan ett halvt år.

 

Om man gör privata försök får man väl stå för alla kostnader själv?
I Västra Götaland får man ju tre ivf-försök kostnadsfritt (ett försök kan ju dock innebära flera ägginsättningar, men det här tror jag att du vet?). Om man lyckas och få barn och sedan vill sätta in de frysta befruktade äggen för att få syskon får man bekosta detta själv och jag har förstått att det är en kostnad på ca 11.000:- per gång (inkl. "allt" dvs. hormonbehandling etc.).

En utredning privat tar ca 5 veckor (jämför det med vår på 8 månader). Kostnaden har jag förstått är densamma som vid syskonförsök alltså ca 11.000:- per gång. Så ja det är mycket pengar. Men om VI hade vetat hur lång tid allt skulle tagit hade VI valt att göra privata försök under tiden som vi väntade att få komma till på de kostnadsfria försöken - allt för att vinna tid!

Såhär har jag och min man pratat nu i efterhand, alltid lätt att vara efterklok... Men jag trodde aldrig att det skulle ta såhär lång tid, på grund av min (och min mans!) ålder känner jag att tiden rinner iväg...

 

Vilket BMI startade du på?
Jag har valt att inte berätta vilket bmi jag startade på eller hur mycket jag väger. Det är en känslig och privat fråga för mig. På gott och ont hade jag turen att precis kvalificera mig till att få vara med i studien. Även om det var tufft att genomgå en svältdiet är jag mycket glad och tacksam för den tiden :)

 

Spännande att ni är igång :) Håller tummarna att äggen växer å blir minst några stycken! Känner du av sprayen något?
I början kände jag inte av nässprayen så mycket. Men sen fick jag en del nässelutslag oh därefter kom biverkning efter biverkning.. Och den blev än värre när jag började med injektionerna L

 

Ska de göra en ny koll av AMH-värdet? Har det tagits tidigare? Eller det kanske du inte vet..tänkte om äggreserven ändrats hastigt å om de isf vet varför. AMH borde väl tagits tidigare i utredningen?
Tack för att ni bryr er!! Nej det här var proverna som togs på första mötet på Reproduktionsmedicin på Sahlgrenska. De kommer inte att göra om provet. Om jag har förstått det rätt så är det ju så att vår äggreserv (som AMH-värdet berättar om) bildas i vår mormor. Vi har den äggreserv vi har, den är genetisk, Tycker också att de borde tagit det tidigare, men de kan inte påverka reserven och jag kan inte heller göra något. Däremot får det betydelse för vilken dos av hormonerna jag ska få. Jag är nu ordinerad den högsta dosen. Det enda positiva med detta är att det är högst osannolikt att jag blir överstimulerad och kommer i alla fall inte behöva avbryta behandlingen...

AMH-värde, BMI, Frågor om hormonbehandling inför ivf, IVF försök, Västra Götaland, bloggar om ivf, forskningsstudie, frågor och svar, frågor om ivf, frågor på bloggen, hormonbehandling inför ivf, ivf, ivf-bloggar, nässelutslag, nässpray, privat IVF, sahlgrenska universitetssjukhuset, sjukhus, suprecur, utredning,
Tack snälla ni för all pepp - ni är för underbara!!
Jag har funderat en del... Jag är inte beredd att sjukskriva mig, för jag är faktiskt inte sjuk, men jag mår dåligt.  Så jag sa det till chefen (och han lät mig slippa berätta varför) och att jag har bestämt mig för att ta ledigt en vecka. Det tyckte chefen var bra.
 
Jag har några dagar till som jag måste jobba, ni vet alá Alfons Jag måste bara... Men sen ska jag ta ledigt ett tag och mest bara vara, i alla fall koppla bort jobbet för ett tag. Ska bli skönt :)
Ofrivillig barnlöshet, bloggar om ivf, bloggar om ofrivillig barnlöshet, bloggkommentarer, bloggläsare, ivf, nedstämd, sjukskrivning, underbara bloggläsare,
RIngde Reproduktionsmedicin igår som hade fått provsvaret. Jag ska fortsätta med mina injektion med Gonal-F 450 IE till och med måndag kväll. På tisdag ska jag till Sahlgrenska för att ta blodprov och göra ultraljud. Spännande! Men jag känner också stor rädsla inför det...
 
I övrigt har jag verkligen mått dåligt de senaste dagarna. Igår var första gången i mitt liv som jag har lipat på mitt arbete (inne på kontoret ingen såg/vet)! Det hela började när jag pratade med min chef per telefon och han mest för artighet skull frågade hur det var med mig och hur jag mådde. Oj! En våg av känslor och ömkande formligen sköljde över mig! Jag försökte behärskade mig men rösten brast emellanåt. Jag sa att jag just nu faktiskt inte mår bra alls (min chef vet att jag jag har problem med mina hormoner och att jag får behandling, jag har inte berättat hela sanningen men heller inte ljugit). Han sa att jag förstod, vi bestämde att jag skulle ringa honom idag, när jag hade pratat md SU...
 
Saken är den att jag kan inte bestämma mig för hur jag ska göra? Ena stunden vill jag "skita i allt" och bara vara sjukskriven, andra stunden inser jag att ligga hemma och lipa och tycka synd om mig själv knappast gör saken bättre. Sedan vet jag med mig själv att jag är en högpresterande kvinna och det bär mig emot att sjukskriva mig - jag är ju inte sjuk? Men jag mår sjukt - förfärligt sjukt!
 
Sen är ju frågan vad som är vad? Är det tankarna eller är det "bara" det väldigt höga hormondosen som gör att allt svämmar över? Jag är i vanliga fall inte en gråtmild person, men börjar jag gråta nu är det som om fördämningen vrustit och jag kan inte sluta och jag tycker förfärligt synd om mig. Men det går i vågor... Jobbigast är absolut om någon frågar hur jag mår - då vill jag lipa på en gång?!
 
Jag har ännu inte bestämt vad jag ska säga till min chef... Kanske räcker att han vet och om jag sedan inte pallar mer nästa vecka vet han varför? Jag funderar starkt på att kompa ut en vecka. strunta i allt men ändå inte vara sjukskriven, tror att det kan vara den bästa lösningen.
 
Samtidigt är det så sjukt allt, för det känns som om jag tar ut all sorg i förväg, men jag kan inte låta bli att tänka de negativa tankarna! Min man kollade upp om adoption också igår (efter tips jag fick från bloggträffen) och nu vimlar det av frågor och tankar i huvudet. Det är kanske där skon klämmer, ALLT händer på en gång och det är mycket: diet, hormoner, biverkningar, tankar, blodprov, samtal, funderingar, rädslor - you name it! Var landar jag? Jag vet ingenting just nu känns det som.
450 IE, 450 enheter, Bloggträff, Frågor om hormonbehandling inför ivf, Gonal-F, Ofrivillig barnlöshet, adoption, behandlingar vid ofrivillig barnlöshet, biverkningar, blodprov, bloggar om ivf, bloggar om ofrivillig barnlöshet, gråtmild, hormonbehandling, hormonbehandling inför ivf, injektioner, ivf, ofrivillig barnlöshet, ofrivilligt barnlös, ofrivilligt barnlösa, reproduktionsmedicin, rädsla, sahlgrenska universitetssjukhuset, sjukskrivning, ultraljud,
Häromkvällen gjorde jag zonterapi, med syfte att ge extra skjuts till stimuleringen av äggstockarna. Min "terapeut" (eller vad ska jag kalla henne?) var så himla glad att få hjälpa till/göra sitt. Hon sa att hon jobbade för att ta bort blockeringar runt om äggstockarna och sedan stimulerade hon livmodern. Hon sa att min kropp var balanserad och att den är "redo". Dessutom sa hon att fastän hon förstod att jag har det jobbigt nu så påverkar det inte kroppen negativt, den mår bra och är beredd att göra det den ska, så jag ska inte ha dåligt samvete för att jag tänker negativa tankar emellanåt det ska inte påverka resultatet
 
Alltså helt ärligt, när jag låg där kände jag en ilande känsla, som isande vätska som sköljde över just i det området... Hon säger även att hon känner att vi kommer få barn. När jag gick därifrån kände jag mig fylld med energi!
 
Vad ska man tro om alternativa metoder? Ja det här är ju inget nytt, detta har man gjort i årtusenden. Men visst, jag tror att det finns väldigt många kvacksalvare inom detta område. Men jag tror också att det verkligen finns de som kan detta och då tror jag verkligen på det! Nu känner jag såhär: det skadar inte, det är harmfullt - om det får mig att våga hoppas och tro så är det värt det:)
AMH värde 0,2, AMH-värde, Ofrivillig barnlöshet, alternativa metoder för att bli gravid, balanserad kropp, behandlingar vid ofrivillig barnlöshet, blockeringar, bloggar om ivf, bloggar om ofrivillig barnlöshet, energi, ivf, livmoder, lågt AMH-värde, negativa tankar, stimulering äggstockarna, zonterapi,
Söker du nya bloggar att läsa? Då kan jag rekommendera vill ha barn
 
Ofrivillig barnlöshet, bloggar om ivf, bloggar om ofrivillig barnlöshet, vill ha barn,
 Sitter på vårdcentralen och väntar på att mitt blodprov ska bli klart, som jag sedan ska skicka till SU, jag kollar mitt östradiolvärde och ska ringa dem imorgon och få resultatet och nya ordinationer....
 
Efter att sköterskan tagit mitt blodprov frågade hon om det var till provrör, jag sa att det var det. Då berättade hon att hon har ett provrörsbarn hemma. Vi pratade lite om det sen. Jag blir glad när de som har varit i samma sits berättar :)
 
igår gjorde jag zonterapi (berättar mer om det sen måste åka strax) och nu har jag sprutat 450 IE i två kvällar. Och vet ni? Jag tycker att det känns som om äggstockarna stimuleras? Kam det vara så eller är det bara önsketänkande? Det känns som en ilande kall strålande känsla. Varje gång jag känner att det gör lite småont i äggstockarna ler jag - för det betyder att det funkar :) Men om det är inbillning eller inte vet jag inte... Men jag vet att jag hoppas!!
blodprov, bloggar om ivf, bloggar om ofrivillig barnlöshet, provrörsbefruktning, provrörsbehandling, stimulering äggstockarna, östradiol, östradiolvärde,
Jag har ju inte hunnit med att berätta om söndagens bloggträff! Jag är glad att jag tog tag i att styra upp en träff, tillsammans med Fiffig. Både hon och jag frågade våra bloggläsare om de var intresserade att komma, och det var några som hörde av sig. Vi mailade lite fram och tillbaka innan. Jag och Fiffig bestämde dag, tid och att vi skulle träffas på en restaurang i Göteborg. Alla kunde inte denna dag men vi blev ett gäng på 5 personer vilket jag tyckte var alldeles lagom första gången.
 
Jag var ordentligt nervös innan. Jag hade haft på känn att jag skulle känna någon av tjejerna fast jag visste inte vem. Och mycket riktigt en av tjejerna visste jag vem det var! Först var det lite läskigt, för i det ögonblicket rasade ju hela min fasad, jag var inte längre anonym... Men ganska snart kändes det bra, för jag tror och litar på henne, ingen av oss skulle "outa" den andra. Det blir ju så när vi möte andra i liknande situation, vi känner förtroende, vi skyddar och stöttar varandra! Eller hur?
 
I alla fall, vi började prata på en gång när vi kom in i restaurangen, personalen tyckte nog att vi tog alldeles för lång tid på oss innan vi ens beställde mat :) Det var en rikigt häftig känsla att lyssna på de andra tjejernas berättelser, ställa frågor och bara ta in. Vilken energiboost! Och vilka underbart härliga tjejer!! Vår träff varade kl. 11-15, men jag lovar vi hade kunnat sitta och bubbla mycket längre :)
 
Innan vi skildes åt bestämde vi oss för att träffas igen - och det ser jag fram emot!
Bloggträff, energi, fiffig, göteborg,
Libra hittade svar via FASS - tack:
 

Om du behöver utveckla fler ägg för insamling före en assisterad befruktning

  • Vanlig startdos av GONAL-f är 150 till 225 IE (0,24 till 0,36 ml) varje dag, från dag 2 eller 3 av behandlingscykeln.

  • Dosen av GONAL-f kan ökas, beroende på behandlingssvaret. Högsta dagliga dos är 450 IE (0,72 ml).

  • Behandlingen fortsätter tills dina ägg har uppnått önskad utveckling. Detta tar vanligtvis omkring 10 dagar, men kan ta allt från 5 till 20 dagar. Din läkare kommer att använda blodprover och/eller ultraljudsapparat för att kontrollera när detta sker.

     

    Så då har jag tydligen högst dosen nu. Känns tråkigt att jag redan har det, men det var väl det de försökte förbereda mig på vid förra läkarbesöket fast då var jag så överrumplad så att jag hade svårt att ta in allt... Ja, ja, jag dka försöka tanka positiv energi, jag vet bara inte hur? Känner mig så nere fast jag vill vara glad och förväntansfull nu när jag i alla fall äntligen är igång! Men jag har mest lätt till tårarna. Fast det är klart om tårarna och nedstämdheten beror på situationen eller hormonerna är ju svårt att avgöra... Tufft läge oavsett :(

450 IE, FASS, Frågor om hormonbehandling inför ivf, Gonal-F, IVF-patienter, Ofrivillig barnlöshet, assisterad befruktning, behandlingar vid ofrivillig barnlöshet, bloggar om ivf, bloggar om ofrivillig barnlöshet, dos, hormonbehandling, hormonbehandling inför ivf, högsta dagliga dos, information om ivf, ivf, ivf-bloggar, libras IVF-karusell, nedstämd, ofrivillig barnlöshet, ofrivilligt barnlös, ofrivilligt barnlösa, planering ivf, ägg,
Som bestämt ringde jag Reproduktionsmedicin i eftermiddags. Jag frågade aldrig vad Östradiolvärdet låg på för jag vet inga siffror kring detta värde. Det jag fick till mig var att jag nu måndag-torsdag ska öka dosen för injektionerna. Så nu blir det Gonal-F 450 enheter. På onsdag ska jag ta nytt prov och sedan ringa igen på torsdag eftermiddag (jag skulle egentligen ta provet på torsdag hos dem, men de förstod att det är lite bökigt att resa så långt för ett blodprov så jag får ta det en dag tidigare och skicka det själv istället)
 
Så mina vänner nu frågar jag er: Vad kan man utläsa om detta? Uppenbarligen har jag inte stimulerats tillräckligt. Men hur länge kan man hålla på med injektionerna?
 
Sedan är jag lite förbryllad av dosen. När jag träffade läkaren för ett par veckor sedan så sa hon att jag var ordinerad högsta dosen. Så när jag förra veckan fick att jag skulle spruta 300 enheter trodde jag att det var den högsta dosen. Uppenbarligen inte. Hur höga doser finns det? Vad har ni andra?
 
Ni som har varit med om detta tidigare, vad innebär detta? Jag har ingen erfarenhet och vet inte ...
300 enheter, 450 enheter, Frågor om hormonbehandling inför ivf, Gonal-F, IVF-klinik, IVF-patienter, Ofrivillig barnlöshet, behandlingar vid ofrivillig barnlöshet, blodprov, bloggar om ivf, bloggar om ofrivillig barnlöshet, frågor om ivf, hormonbehandling, hormonbehandling inför ivf, injektioner, ivf, ofrivillig barnlöshet, ofrivilligt barnlös, ofrivilligt barnlösa, planering ivf, reproduktionsmedicin, östradiol, östradiolvärde,
Idag har jag varit på Sahlgrenska för träff med dietisten. Det gick bra och -1,7 kg sedan sist! Det var mer än jag hade räknat med :) 
 
Fast besöket blev annorlunda mot vad jag hade förväntat mig.. Ganska snart frågade hon vad som hänt sedan sist, hon påminde om att jag då skulle träffa dem på reproduktion efter vårt möte och så frågade hon hur det gick? Jag började berätta men klarade inte så mycket innan jag började grina :( Det var så jobbigt/känsligt att berätta att det set inte vidare ut. Men - liksom alla ni fantastiska bloggläsare/kommenterare - påminde att trodde de inte att jag hade en chans skulle de inte starta IVF. Jag behöver nog påminnas att våga hoppas.. 
 
Hon gav mig kortet till psykologen och sa att "ibland kan det vara skönt bara att veta att det finns någon att kontakta", det låter bra, jag ska fundera på det :) Annars var det ett bra möte, jag tycker om att gå till henne och känner mig peppad när jag går därifrån!
 
Innan mötet med dietisten tog jag blodprov för att mäta Östradiolvärdet. Ska ringa barnmorskan i eftermiddag och få reda på värdet, om jag ska ändra hormondos och kanske få reda på planerat ägguttag....
Frågor om hormonbehandling inför ivf, IVF försök, IVF-klinik, Ofrivillig barnlöshet, barnmorska, blodprov, bloggar om ivf, bloggar om ofrivillig barnlöshet, dietist, frågor om ivf, hormonbehandling, hormonbehandling inför ivf, ivf, ledsen, östradiol,
Idag har jag varit på bloggträff med ett gäng fantastiska kvinnor :)
 
Dagen sammanfattas bäst med det som min man sa när jag kom hem: Det syns på dig att du har haft en bra dag, det syns i din ögon, och du har mer energi!
 
Hinner inte skriva nu (har lite jobbgrejer som ligger och väntar), men jag skriver imorgon bitti och berättar mer :)
Bloggträff,
 Att vara anonym här på bloggen har hela tiden varit Väldigt viktigt gör mig. Att skrova på bloggen är både skrämmande och skönt och befriande! Det här är platsen där jag vågar skriva mina innersta tankar, göra mig sårbar genom att beskriva mina rädslor och berätta om mitt allra mest privataste - sådant som jag inte berättar för någon annan! Men är det säkert? Jag har ju ingen  aning om vilka ALLA är som läser min blogg? Och eftersom "man" inte pratar om infertilitet så vet jag ju inte vilka i min närhet som kämpar i liknande situation...
 
Men de som är liknande situation (vilket säkert nästan alla som läser det är) är jag övertygad om känner respekt och stor förstålse för det jag nu har försökt beskriva. Vi är varandras stöd och ger ömsesidigt förtroende och det är jag mycket tacksam för <3 Till Er Alla vill jag ge en Kram och lycka till!
 
Nu är jag på väg till en bloggträff, där jag ska träffa fyra andra bloggerskor som kämpar med ofrivillig barnlöshet. Tänk om det är någon jag känner? Spännande och läskigt på samma gång!  Jag berättar mer sen om hur det gått!
Bloggträff, Ofrivillig barnlöshet, anonym blogg, bloggar om ivf, bloggar om ofrivillig barnlöshet, bloggläsare, ofrivillig barnlöshet, ofrivilligt barnlösa,
Grr varför skulle jag lyssna på nyheterna imorse? Det förstörde min dag totalt! Reportern började med att berätta att Blodprov kan visa om provrörsbefruktning lyckas, detta har visats genom en studie på Linnéklinken i Uppsala. Vilket prov är det? Jo provet för AMH-värde. Vilket AMH-värde har jag? ETT KATASTROFVÄRDE (läs här om vad jag har berättat lågt  AMH-värde tidigare), det är så dåligt att jag knappt har något?
 
Det var en chock för mig att få reda på att mitt AMH-värde ligger på 0,2 (Normalvärde 1-6), det finns t.o.m. kliniker som inte genomför IVF om kvinnan har ett värde på 0,4 eller under....
 
Reportaget avslutades med "För kvinnor med låg halt av AMH blev färre än var sjunde gravid"
 
Färre än var sjunde som blir gravid? Jag har varit inställd på att det troligtvis kommer ta flera försök, men... Jag har högsta hormondoserna, kommer det att hjälpa? Kommer vi någonsin bli gravida?
 
Jag som hade sett fram emot en lugn skön och avslapnad helg. Nu önksar jag att jag aldrig stigit upp :(
AMH värde 0,2, AMH-värde, Blodprov kan visa om provrörsbefruktning lyckas, IVF försök, IVF-klinik, Linné, Linné i Uppsala, Linnékliniken, Ofrivillig barnlöshet, Uppsla, behandlingar vid ofrivillig barnlöshet, blodprov, bloggar om ivf, bloggar om ofrivillig barnlöshet, hormonbehandling inför ivf, information om ivf, ivf, ivf-bloggar, ledsen, lyckade ivf-försök, lågt AMH-värde, nedstämd, nyheter, ofrivillig barnlöshet, ofrivilligt barnlös, planering ivf, provrörsbefruktning, statistik IVF,
Suprecur är från helvetet! Helt ärligt!! Här kan vi stapla biverkningarna på hög:
Nässelutslag
Huvudvärk
Svårt att sova
Trött heeela tiden
Nedstämd
Arg
Håglös
You name it.... :(
 
Alltså det är riktigt kämpigt! Man kan ju hoppas att biverkningarna minskar nu när jag har minska dosen med nässprayet (från två buffar tre gånger dagligen till en buff x 3). Huvudvärken toppas ju såklart också av att jag slutade med kaffe i måndags, har ställt mig själv på stående oirdination av Alvedon. Är supertrött hela dagarna och somnar på direkten efter dagens sista nässpraysdos kl. 22, men sen sover jagväldigt oroligt, vaknar med jämna mellanrum, somnar om, vaknar igen osv. Och sedan vaknar jag någon gång mellan kl 03-04 och kan inte somna om fastän jag är hur tröttsom helst! Det jag VILL göra är att ligga i soffan och tycka synd om mig själv, det jag faktikst GÖR är att träna och gå till jobbet och låtsas att allt är "bra"
 
Det är ansträngande och jag är inte vän med Suprecure, injektionerna går däremot bra.
Alvedon, arg, biverkningar, humörförändringar, humörsvängningar, huvudvärk, håglös, injektioner, nedstämd, nässelutslag, nässpray, suprecur, svårt att sova, sömnstörningar, trött,