Det här med att känna efter hur kroppen mår och vilken cykel den är i verkar inte försvinna i första taget. Och konstigt vore det kanske annars? I flera år innan vi belv gravida testade jag ju vid ägglossning och sedan vid mens - varje månad, i flera år. I rent slentrian tittar jag på pappret när jag går på toa om det kommit något blod. Innan jag blev gravid för att jag hoppades att jag inte skulle få mens. Under graviditeten för att jag var rädd för blödningar och mista barnen. Och nu i undran om när mensen kommer tillbaka.
Sedan barnen kom har jag haft två blödningar. En efter 6 veckor, men det var nog inte mens utan lite "efterskalv" (i brist på bättre ord ;) ) I början på april var jag rätt säker på att mensen kommit tillbaka då hade jag som vanlig mens fast rikligare. Men sen kom den inte tillbaka? Efter den blödningen började jag testa med billiga ägglosssningsstickor, för jag ville kolla om kroppen funkade igen eller inte. Jag fick aldrig något utslag och när heller inte mensen kom tillbaka så la jag ner testandet.
Jag ammar fortfarande så jag har väl inte direkt trott att ja ska ha några vandrande ägg i kroppen... Men så ikväll, kom en känsla över mig, bara sådär "Det känns som om jag har ägglossning". Så jag testade den billiga sticka, som är ganska svår att utläsa. Det kom två streck, men de var inte lika starka så jag beslöt att kolla med den dyra stickan. Maken köpte den senaste modellen:
Jag satte på timern och när jag kollade efter fem minuter var jag helt övertygad om att finna denna symbolen:
Men vet ni, istället såg det ut såhär:
Jag trodde inte ens det var möjligt att vi skulle kunna ha en chans??!
Och till och med den största chansen (i cykeln)?!!
För det kan väl inte vara amningshormon som spökar med testresultatet? Jag bör väl kunna lita på det? Eller?
Ikväll kör vi i alla fall! Åh Hunny.... ;)
URL: http://ilngtansvrld.blogg.se/
Wow! Stort lycka till! Kroppen är bra underlig alltså. Tror inte att amningshormonerna kan orsaka falskt positivt ÄL-test. Däremot på att kroppen svarar när man ammar mindre. Jag började jobba i början på maj och ammade Milo av den anledningen mycket mer sällan. I slutet på maj fick jag en spontan blödning. 33 dagar senare var det dags igen. Då hade han slutat amma helt. Och jag kände nog av en spontan ägglossning också för nu fick jag min tredje mens på två månader. Mitt problem är just att jag inte har/(hade?) spontana ägglossningar. Vi har dessutom precis dragit igång en ny utredning inför syskonförsök. Nu strulade detta till planeringen eftersom planen var att börja äta Provera i augusti och genomgå en spolning av livmodern. Eftersom kliniken är stängd nu så får vi isf vänta till efter nästa mens. Men det gör inte så mycket för det ska bli intressant att se vad kroppen bestämmer sig för. Ska ladda upp med ett lass ägglossningstester iaf.
Håller tummar och tår för att ni ska få baka syskon. En väg eller en annan. Kram!