Älskade hatade vän

Idag kom den! Vilken lättnad!! Nu förstår jag än mer hur nervös jag faktiskt är denna gång.
 
Jag hade fått från kliniken att jag antagligen skulle få mens någon gång mellan 14-16/1. Det har varit seeega dagar. 
 
Tänk denna mens alltså? Vad känslorna för den har varierat genom åren! Som barn tyckte jag den var äcklig.. Som tonåring längtade jag tills jag skulle få den... När jag väl fick den var det en besvikelse, då det mest var kladdig, omständigt och synonymt med värk. Som ung vuxen var det jobbigt, långa rikliga menstruationer med mycket mensvärk..
 
Den obeskrivliga besvikelsen varje månad när vi försökte bli gravida naturlig väg och den röda färgen var som tårar av blod :(
 
När jag kom i klimakteriet och den inte kom alls. Torkan som gjorde det tydligt att min kropp INTE tänker hjälpa mig att bli mamma :(
 
Och så nu, när jag provocerar fram mens för att kunna förbereda kroppen på att bära ett barn, att ta emot en liten efterlängtad snöflinga i FInland. Tack för att du kom! Men även denna gång önskar jag innerligt att du inte kommer igen, att det här var sista gången jag såg dig. Nu hoppas jag på flingan, snälla rara fina du, stanna hos mig <3
 
 
Anonym
2020-01-16 @ 20:25:28

Jag håller tummarna hårt!!
Styrkekramar ❤️ ❤️ ❤️

Svar: Tack <3 <3 <3
Fertilitetsresa




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

fertilitetsresa.blogg.se

Jag och min man var ofrivilligt barnlösa i flera år, jag har mycket lågt AMH-värde ( 0,2 ) . Vi lämnade hormonbehandlingar, missfall och misslyckade ivf:er . Genom äggdonationsbehandling i Finland fick vi sommaren 2014 våra älskade tvillingar!! Nu hoppas vi att en av snöflingorna i frysen ska ge oss ett syskon ♥ ♥ ♥

RSS 2.0