Ja vi tänker absolut berätta.
Jag har fått samma fråga. Jag hade aldrig ens tänkt på det innan, men när jag fick frågan så kände jag att det var självklart att jag ville berätta det. Jag ser ingen anledning att "skämmas" eller dölja det, det är ju bara som det är.
om det nu blir så att de blir ivf så ja vi kommer berätta :)
Vi kommer berätta för barnet. Vi har börjat prata mer öppet om kommande ivf för vänner och familj nu också. Känns jobbigt innan, men efteråt känns det väldigt bra och vi har hört flera som berättar att de inte heller haft så lätt att bli gravida. Även om vi inte vill att andra ska ha det lika svårt som vi, så är det ju ändå skönt att inte vara ensam. Om mötet på onsdag slutar med att jag ska börja på dieten får vi berätta för ännu fler. Jag är inte alls pulver-diet-tjejen, så familj och vänner kommer inte fatta varför jag dricker sånt när jag tidigare gått ner mkt med hjälp av viktväktarna. Känns ju ändå mer sunt att gå ner genom att äta rätt än att dricka något konstgjort...
Jag är så nervös inför besöket på Reproduktionsmedicin!! :)
Kram
Joo jag kommer berätta för mitt barn om jag nu lyckas få ett hur den kom till. Jag kommer även skapa en bok med alla stegen jag gått igenom.
Kommer nog inte ha problem att berätta för ev. barn, och om >10år kommer ivf och annan typ av konstgjord befruktning vara ännu vanligare än idag så ser ingen anledning att "mörka" det.
Vi/jag har däremot valt att inte berätta att vi genomgår ivf nu främst för att slippa pressen och stressen från omgivningen, jag vill kunna fokusera på det ensam med min sambo.
Om jag väl blir gravid kan jag absolut tänka mig att "erkänna" att vi blivit det genom ivf då jag inte ser någon anledning i att ljuga, och det visar ju bara de ev. skeptiska att vi Verkligen vill ha barn.
Hej,
Jag har inte hunnit tänka så långt i frågan ännu. Jag funderar fortfarande på om vi ska berätta att vi ska påbörja IVF eller inte.
Men spontant så känns det som jag skulle berätta för barnet, om det blir något. Jag skulle även berätta för anhöriga efteråt hur det gick till.
Om jag någonsin har ett barn att berätta för så kommer h*n veta både att h*n är ett donatorbarn och hur befruktningsprocessen gått till.
Omgivningen kommer nog alltid veta - och det är för att mitt drömbarn är precis lika naturligt och normalt som något annans. Om jag skulle försöka mörka skulle jag ju lära barnet att h*ns tillkomst är något att skämmas för.
URL: http://mammaliv.se
Vi kommer berätta för vår son när han är större hur han blev till. Det känns självklart för oss. Kan nog vara rätt så gott att veta hur efterlängtad man var. Speciellt nu när vi kommer tvingas börja om för fjärde gången för att få syskon till honom.