Att berätta om IVF...

På en blogg jag läste tidigare idag fick vi läsare frågan om vi tänke berätta för barnet att det blev till genom IVF?
 
Fascinerande att vissa saker för mig är så självklara att jag inte ens har funderat över dessa saker? Vi berättar inget för någon (eller jo några fåtal vet liite) om vår ofrivilliga barnlöshet och kommande IVF, men i efterhand tänker jag nog att vi ska berätta för de flesta? Absolut för barnet! I mina ögon visar det bara att det barnet är extra efterlängtat - att vi KÄMPADE för att få det :D
 
Så NU har jag funderat och det känns fortfarande lika självklart för mig! Bode kanske kolla om maken också känner så...? ;)
 
Ni andra, hur tänker ni i denna fråga?
MammaLiv
2012-12-08 @ 18:47:32
URL: http://mammaliv.se

Vi kommer berätta för vår son när han är större hur han blev till. Det känns självklart för oss. Kan nog vara rätt så gott att veta hur efterlängtad man var. Speciellt nu när vi kommer tvingas börja om för fjärde gången för att få syskon till honom.

Svar: Tror jag med :)
Fertilitetsresa

A
2012-12-08 @ 21:38:55
URL: http://andrasidanbloggen.wordpress.com

Ja vi tänker absolut berätta.

plockigt
2012-12-08 @ 23:54:55
URL: http://plockigt.wordpress.com

Jag har fått samma fråga. Jag hade aldrig ens tänkt på det innan, men när jag fick frågan så kände jag att det var självklart att jag ville berätta det. Jag ser ingen anledning att "skämmas" eller dölja det, det är ju bara som det är.

Svar: Precis, man ska ju inte heller "göra en grej" av det ? :)
Fertilitetsresa

alexandra
2012-12-09 @ 11:05:12
URL: http://mlbloggen.blogg.se

om det nu blir så att de blir ivf så ja vi kommer berätta :)

Svar: Vi tänker likadant :)
Fertilitetsresa

JZ79
2012-12-09 @ 11:47:35

Vi kommer berätta för barnet. Vi har börjat prata mer öppet om kommande ivf för vänner och familj nu också. Känns jobbigt innan, men efteråt känns det väldigt bra och vi har hört flera som berättar att de inte heller haft så lätt att bli gravida. Även om vi inte vill att andra ska ha det lika svårt som vi, så är det ju ändå skönt att inte vara ensam. Om mötet på onsdag slutar med att jag ska börja på dieten får vi berätta för ännu fler. Jag är inte alls pulver-diet-tjejen, så familj och vänner kommer inte fatta varför jag dricker sånt när jag tidigare gått ner mkt med hjälp av viktväktarna. Känns ju ändå mer sunt att gå ner genom att äta rätt än att dricka något konstgjort...
Jag är så nervös inför besöket på Reproduktionsmedicin!! :)
Kram

Svar: Jag förstår precis vad du säger! Anledingen till varför jag inte vill berätta är att jag inte vill bli ledsen när jag pratar om det och hur jag känner det elle hur väl "rustad" jag känner mig inför ett sådant samtal varierar från dag till dag.Pulverdiet känns sådär för mig också, samtidgt så tänker jag att det är faktiskt i kontakt med Obesitaskliniken som man uppmanas att gå på den här svältdieten. Och de tillhör ju de som vet mest/bäst om viktminskning bland alla doktorer. SÅ på så vis antar jag att detta är det bästa sättet att göra deta på! Sedan så tror jag också att man måste skilja på att gå-ned-i-vikt-för-att-hålla-hälsosam-vikt och gå-ned-i-vikt-för-att-öka-chanserna-till-lyckat-ivfförsök! Två olika saker...
Förstår att du är nervös det var jag också, men det var kul! och det är såå skönt när man äntligen kommer igång!! Lycak till och glöm inte att skriva till mig efteråt!!
Kramar
Fertilitetsresa

LongingForAChild
2012-12-10 @ 10:06:17

Joo jag kommer berätta för mitt barn om jag nu lyckas få ett hur den kom till. Jag kommer även skapa en bok med alla stegen jag gått igenom.

Svar: Åh vilken smart idé!
Fertilitetsresa

Cohen
2012-12-10 @ 19:48:21
URL: http://www.ettlivblirtill.wordpress.com

Kommer nog inte ha problem att berätta för ev. barn, och om >10år kommer ivf och annan typ av konstgjord befruktning vara ännu vanligare än idag så ser ingen anledning att "mörka" det.

Vi/jag har däremot valt att inte berätta att vi genomgår ivf nu främst för att slippa pressen och stressen från omgivningen, jag vill kunna fokusera på det ensam med min sambo.

Om jag väl blir gravid kan jag absolut tänka mig att "erkänna" att vi blivit det genom ivf då jag inte ser någon anledning i att ljuga, och det visar ju bara de ev. skeptiska att vi Verkligen vill ha barn.

Svar: Då resonerar vi lika!
Fertilitetsresa

Anna
2012-12-13 @ 17:57:55
URL: http://minbebis.se/blogg/annas

Hej,
Jag har inte hunnit tänka så långt i frågan ännu. Jag funderar fortfarande på om vi ska berätta att vi ska påbörja IVF eller inte.
Men spontant så känns det som jag skulle berätta för barnet, om det blir något. Jag skulle även berätta för anhöriga efteråt hur det gick till.

jagvilljagkan
2013-01-01 @ 22:29:19
URL: http://jagvilljagkanjagvagar.wordpress.com

Om jag någonsin har ett barn att berätta för så kommer h*n veta både att h*n är ett donatorbarn och hur befruktningsprocessen gått till.

Omgivningen kommer nog alltid veta - och det är för att mitt drömbarn är precis lika naturligt och normalt som något annans. Om jag skulle försöka mörka skulle jag ju lära barnet att h*ns tillkomst är något att skämmas för.

Svar: Då resonerar vi likadant - att barn man kämpat för, det gör förhoppningsvis h*n extra stolt :)
Fertilitetsresa




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

fertilitetsresa.blogg.se

Jag och min man var ofrivilligt barnlösa i flera år, jag har mycket lågt AMH-värde ( 0,2 ) . Vi lämnade hormonbehandlingar, missfall och misslyckade ivf:er . Genom äggdonationsbehandling i Finland fick vi sommaren 2014 våra älskade tvillingar!! Nu hoppas vi att en av snöflingorna i frysen ska ge oss ett syskon ♥ ♥ ♥

RSS 2.0